Utseende av medlemmar till människorättsdelegationen
23.2.2020
Följande delegation tillsätts för perioden 1 april 2020–31 mars 2024.
I lagen om riksdagens justitieombudsman fastställs att justitieombudsmannen tillsätter människorättsdelegationen efter att ha hört Människorättscentrets direktör. Följande delegation tillsätts för perioden 1 april 2020–31 mars 2024.
Enligt lagen består delegationen av representanter för det civila samhället, forskningen kring de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och av andra aktörer som deltar i främjandet och tryggandet av dessa rättigheter. Delegationens medlemmar väljs på basis av sin personliga sakkunskap så att sammansättningen bidrar till att lagens nyss nämnda syfte kan uppfyllas. Dessutom hör de högsta laglighetsövervakarna, de särskilda ombudsmännen och en representant för Sametinget till delegationen.
Personer som är intresserade av medlemskap under mandatperioden 1 april 2020–31 mars 2024 kan sända in en ansökan till riksdagens justitieombudsmans kanslis registratorskontor (ombudsman@riksdagen.fi eller Arkadiagatan 3, 00102 RIKSDAGEN). Ansökan ska vara registratorskontoret till handa senast den 10 mars 2020 kl. 16:00.
Ansökan ska innehålla följande information
- Kontaktuppgifter (förnamn, efternamn, adress, telefon, e-post – hur man nås bäst)
- Utbildning och yrke
- Sakkunskap, erfarenhet och verksamhet på området grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter eller på andra områden som är relevanta för delegationens uppgifter och syfte.
Till ansökan ska bifogas meritförteckning eller matrikelutdrag.
I ansökan önskar vi även en kort motivering till varför den sökande vill vara medlem i människorättsdelegationen.
De som utses till medlemmar av delegationen bör engagera sig i dess arbete. Medlemskapet förutsätter regelbundet deltagande i delegationens möten, med därtill hörande förberedande arbete, samt eventuellt arbete i sektioner. Delegationen sammanträder 2–4 gånger om året. Delegationen har ett arbetsutskott och en permanent sektion för ärenden som gäller rättigheter för personer med funktionshinder. Utöver dessa kan delegationen ha andra sektioner som behandlar särskilda teman.
Ordförande för människorättsdelegationen är Människorättscentrets direktör. Delegationen väljer inom sig en vice ordförande. Till delegationens medlemmar betalas ett arvode som fastställs av riksdagens kanslikommission.
Mer information fås av referendarieråd Riitta Länsisyrjä,
(riitta.lansisyrja@eduskunta.fi), 09 – 432 3363.
Process
Till delegationen utses 20–40 medlemmar. Också en person som inte har lämnat sin ansökan inom utsatt tid kan utses av justitieombudsmannen till medlem av delegationen.
I fråga om delegationens sammansättning gäller vad som föreskrivs i 4 a § 1 mom. i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män: I statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande organ ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något annat.
Mer om Människorättscentret och människörättsdelegationen
Människorättscentret, människorättsdelegationen och justitieombudsmannens kansli bildar tillsammans den nationella människorättsinstitutionen (NHRI).
Människorättscentret ska
- främja information, fostran, utbildning och forskning om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna;
- utarbeta rapporter om hur dessa rättigheter tillgodoses;
- ta initiativ och ge utlåtanden för att främja och tillgodose rättigheterna;
- delta i det europeiska och internationella samarbetet ör att främja och trygga rättigheterna;
- sköta andra motsvarande uppgifter som anknyter till att främja och tillgodose rättigheterna.
Människorättscentret behandlar inte klagomål. Människorättscentret är funktionellt självständigt och oberoende, men lyder administrativt under justitieombudsmannens kansli. Bestämmelserna om Människorättscentret finns i 3a kap i lagen om riksdagens justitieombudsman (535/2011).
Enligt lagen har Människorättscentrets människorättsdelegation till uppgift
- behandla vittsyftande och principiellt viktiga frågor som gäller de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna;
- godkänna årligen Människorättscentrets verksamhetsplan och verksamhetsberättelse;
- vara ett nationellt samarbetsorgan för aktörerna inom fältet för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.