Utlåtandena om jämställdhetsombudsmannens och diskrimineringsombudsmannens berättelser till riksdagsdagen: alltjämt obalans i ombudsmännens befogenheter och diskrimineringsoffrens rättsmedel

Jämställdhetsombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen gav sina berättelser till riksdagen under våren. Berättelserna ges vart fjärde år och avsikten med dem är att ge riksdagen möjlighet att diskutera hur jämställdhet och likabehandling förverkligas i Finland.

Människorättscentret gav sina utlåtanden om båda berättelserna till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott och i juni hördes centret som sakkunnig. I sina utlåtanden fäster Människorättscentret särskild uppmärksamhet vid skillnaderna gällande rättsskyddsmedel för dem som utsatts för diskriminering. Centret anser att diskriminerings- och jämställdhetslagstiftningen framöver bör utvecklas som en helhet.

Människorättscentret lyfter fram att både diskrimineringsoffrens rättsskyddsmedel och diskriminerings- och jämställdhetsombudsmannens möjligheter att ingripa i diskriminering för närvarande påverkas av om den drabbade har upplevt diskriminering till exempel på grund av sitt kön eller ursprung, eller om det är fråga om intersektionell diskriminering eller diskriminering i arbetslivet eller inom något annat livsområde. För att behörigheterna och rättsmedlen ska kunna förenhetligas anser centret att man bland annat bör

• ge diskrimineringsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden behörighet att behandla diskrimineringsfall i arbetslivet med stöd av diskrimineringslagen,
• möjliggöra ingripande i intersektionell diskriminering oberoende av om ärendet behandlas av jämställdhetsombudsmannen eller diskrimineringsombudsmannen,
• bedöma om rätten att inleda ärenden i diskriminerings- och jämställdhetsnämnden bör utvidgas med stöd av jämställdhetslagen så att även individer har denna rätt,
• utvidga diskriminerings- och jämställdhetsnämndens befogenheter så att den har rätt att bestämma om gottgörelse i såväl likabehandlings- som jämställdhetsärenden.

Regeringens proposition om ändring av diskrimineringslagen, som nu behandlas i riksdagen, kan ändra några av de behörigheterna som nämnts ovan.

Människorättscentret anser även att diskriminerings- och jämställdhetsombudsmannen bör ha tillräckliga resurser både för att kunna ingripa i diskriminering och för att främja likabehandling och jämställdhet. Befintliga aktörer inom grundläggande och mänskliga rättigheter bör stärkas i stället för att nya aktörer grundas.

Människorättscentrets utlåtanden grundar sig på ombudsmännens iakttagelser i sina berättelser samt på utredningen om nationella aktörer inom grundläggande och mänskliga rättigheter som centret publicerade 9.6.2022. Utredningen rör bland annat diskriminerings- och jämställdhetsombudsmannen.