Utlåtande: Människorättscentret utvärderade regeringens mellanrapport till Istanbulkonventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och gav förslag för att stärka genomförandet av konventionen

Istanbulkonventionens partskommitté gav år 2020 Finland flera rekommendationer för att stärka genomförandet av Istanbulkonventionen. I februari 2023 lämnade Finland sin mellanrapport om hur rekommendationerna genomförts till partskommittén. Människorättscentret gav å sin sida sammanlagt 18 förslag till rekommendationer för att stärka genomförandet av Istanbulkonventionen.

Människorättscentret betonar att det i förebyggandet av våld mot kvinnor är viktigt att fästa uppmärksamhet vid intersektionaliteten för att fenomenet ska bekämpas på ett övergripande sätt. Människorättscentret påpekar att det i synnerhet saknas kunskap om att identifiera våld mot personer som har funktionsnedsättning och att dessa personers upplevelser av våld inte tas på allvar.

Människorättscentret är bekymrat över att justitieministeriet inte har lyckats främja särskild kriminalisering av könsstympning av kvinnor och flickor under regeringsperioden. Dessutom har ännu inte tagits ställning till särskild kriminalisering av tvångsäktenskap trots att detta står inskrivet i regeringsprogrammet.

Finland följer inte skyldigheterna i Istanbulkonventionen i fråga om antalet platser i skyddshem och dessutom är skyddshemmens geografiska täckning fortfarande otillräcklig, särskilt i Sameland. Därför rekommenderar Människorättscentret att Finland garanterar det antal tillgängliga platser i skyddshem runt om i landet som förutsätts i Istanbulkonventionen.

"Våld mot kvinnor är ett av Finlands allvarligaste och mest omfattande människorättsproblem, som Finland under de senaste åren har försökt ingripa i. Verksamheten har dock inte varit tillräckligt målmedveten och ambitiös trots viss utveckling. Istanbulkonventionen har en enorm betydelse för att trygga de mänskliga rättigheterna och Finland ska iaktta skyldigheterna i konventionen", konstaterar Människorättscentrets direktör Sirpa Rautio.

Kommunernas, välfärdsområdenas och statsförvaltningens roller, skyldigheter och uppgifter i bekämpningen av våld i nära relationer måste förtydligas. Människorättscentret förutsätter därför förpliktande åtgärder för att förbättra strukturerna för arbetet mot våld i nära relationer och för att förtydliga ansvaren mellan olika aktörer till exempel med hjälp av lagstiftning.

Människorättscentret anser att regeringen måste säkerställa att allt våld mot kvinnor undersöks grundligt och utan dröjsmål för att trygga offrens mänskliga rättigheter.

Medlingen vid våld i nära relationer har allvarliga utmaningar som regeringen omedelbart måste ingripa i. Även om situationer med upprepat våld i nära relationer inte borde hänvisas till medling, sker detta ändå. Enligt Människorättscentret borde regeringen se över polisens befogenheter att styra fallen till medling.

"Att ordna de tjänster som offren behöver och utrota våldet kräver i synnerhet bestående ekonomiska resurser. Detta betalar dock i slutändan sig tillbaka, eftersom enbart fysiskt våld mot kvinnor i parrelationen orsakar tilläggskostnader på 150 miljoner euro per år", påpekar Rautio.

Bakgrund och fortsatt process

Istanbulkonventionens partskommitté behandlar Finlands rapport samt utlåtandena som lämnats till kommittén i anslutning till rapporten under våren 2023. Partskommittén godkänner sina slutsatser om Finlands genomförande av rekommendationerna vid sitt nästa möte i juni 2023.

Istanbulkonventionen är den första europeiska människorättskonventionen som fokuserar på kvinnors rättigheter. I konventionen granskas våld mot kvinnor och våld i hemmet ur ett människorättsperspektiv.