I dag lägger EU-kommissionen fram sin årliga rapport om hur EU-institutionerna och EU-länderna har tillämpat EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna under 2018.

Tio år med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna – EU-kommissionen lägger fram en rapport

Bryssel den 5 juni 2019

I dag lägger EU-kommissionen fram sin årliga rapport om hur EU-institutionerna och EU-länderna har tillämpat EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna under 2018. I år firar vi stadgans tioårsjubileum. Samtidigt lägger EU-kommissionen fram en Eurobarometerundersökning om EU-medborgarnas medvetenhet om stadgan. Tack vare stadgan har en kultur av grundläggande rättigheter utvecklats i EU-institutionernas arbete de senaste tio åren. Stadgans hela potential kunde dock utnyttjas bättre i verkställighetskedjan, och den är fortfarande relativt okänd.

– I tio år har stadgan om de grundläggande rättigheterna infriat sina löften, säger EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans. Den understödjer vår union av värderingar och fastställer våra rättigheter, friheter och principer. För att stadgan ska få en konkret betydelse för människors liv måste de dock känna till sina rättigheter och vart de ska vända sig om dessa rättigheter kränks. Därför är det viktigt att fortsätta att informera om stadgan och om vilka rättigheter man faktiskt har som EU-medborgare.

– Stadgan citeras av domstolar och tillämpas i EU:s olika initiativ för att skydda medborgarnas rättigheter, säger Věra Jourová, EU-kommissionär för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet. Det är dock endast en av tio européer som vet vad stadgan är och det gör det svårt för människor att utnyttja dess hela potential. Därför uppmanar jag EU-ländernas regeringar, hela civilsamhället och alla människorättsorganisationer att arbeta för att öka medvetenheten så att stadgan kan bli konkret verklighet för alla i Europa.

Rapporten visar att beslutsfattarna har blivit allt mer medvetna om hur viktigt det är att alla initiativ är förenliga med stadgan. Samtidigt har EU tagit många initiativ som skyddar människors grundläggande rättigheter, t.ex. den allmänna dataskyddsförordningen.

De nationella myndigheterna, även domstolarna, ska tillämpa stadgan när de genomför EU-lagstiftning. EU-domstolen hänvisar allt oftare till stadgan och antalet hänvisningar har ökat från 27 under 2010 till 356 under 2018. De nationella domstolarna hänvisar också till stadgan i sina beslut och ber allt oftare EU-domstolen om vägledning.

Stadgans hela potential utnyttjas dock inte och den är fortfarande relativt okänd, särskilt på nationell nivå. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter pekar på att det saknas nationella strategier för att öka medvetenheten och främja genomförandet av stadgan. Dagens Eurobarometerundersökning visar att situationen har förbättrats en aning sedan 2012, men endast fyra av tio EU-medborgare har överhuvudtaget hört talas om stadgan och endast en av tio vet vad den är för något. Sex av tio skulle vilja ha mer information om sina rättigheter enligt stadgan och om vart de kan vända sig om deras rättigheter kränks.

När det gäller tillämpningen under 2018 nämner rapporten några viktiga EU-initiativ:

o Skydda visselblåsare på EU-nivå (minimikrav som garanterar en hög nivå av skydd för visselblåsare).

o Värna valrättigheter (åtgärder för att främja fria och rättvisa val, ett meddelande om desinformation och en uppmaning till onlineplattformar och reklambranschen att vidta åtgärder mot falska nyheter).

o Bekämpa olaglig hatpropaganda på nätet (uppföljning av uppförandekoden om olaglig hatpropaganda på nätet).

Slutligen visar rapporten att en hel del återstår att göra, särskilt på nationell nivå. I delar av EU finns det fortfarande problem med rättsstatsprincipen och asyllagstiftningen.

Den 12 november i år kommer EU-kommissionen, det finska EU-ordförandeskapet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att anordna en konferens för att fira tioårsjubileet. Deltagarna kommer att diskutera hur man kan använda stadgan bättre ute på fältet i EU-länderna.

Bakgrund

När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 blev också stadgan om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande. Sedan dess har EU-kommissionen lagt fram en årlig rapport om hur stadgan tillämpas.

De årliga rapporterna redogör för utvecklingen på de områden där EU har befogenhet att agera och visar hur stadgan har beaktats i konkreta fall, i synnerhet när ny EU-lagstiftning föreslås. Den visar vilken betydelse som EU-institutionerna och EU-ländernas myndigheter har för att förverkliga grundläggande rättigheter i människors liv.

EU-kommissionen samarbetar med berörda myndigheter på nationell, lokal och europeisk nivå för att bättre kunna informera människor om deras grundläggande rättigheter och om var de kan få hjälp om deras rättigheter har kränkts. Praktisk information finns på portalen för e-juridik.

Läs mer

2018 års rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

Eurobarometer och faktablad om medvetenheten om de grundläggande rättigheterna

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna vid EU-domstolen

Under 2018 hänvisade EU-domstolen till stadgan i 356 fall, vilket är en ökning från 27 fall 2010.

När nationella domstolar hänskjuter frågor till EU-domstolen (begäran om förhandsavgörande) hänvisar de allt oftare till stadgan (84 gånger under 2018, jämfört med 19 under 2010).

Resultat från Eurobarometern: Medvetenhet om stadgan om de grundläggande rättigheterna

Eurobarometern visar att medvetenheten visserligen har ökat en aning sedan 2012 men att endast 42 % av deltagarna hade hört talas om stadgan och 12 % visste verkligen vad den var.

Sex av tio deltagare sade sig vilja veta mer om stadgan och om vart de ska vända sig om deras rättigheter kränks.