Personer med funktionsnedsättnings delaktighet i arbetslivet ska förbättras – Människorättscentrets och diskrimineringsombudsmannens handbok ger lösningar för främjande av sysselsättning

Att förbättra sysselsättningen för människor med funktionsnedsättning är en fråga som ofta förekommit i den offentliga debatten. Situationen kan förbättras med lagstiftning, men ställningen av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet kan också främjas genom att ändra på förfaringssätten och öka medvetenheten. Människorättscentret och diskrimineringsombudsmannen har publicerat en handbok om främjande av sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning och stärkande av deras rättigheter i arbetslivet. 

Syftet med publikationen är att stödja arbetsgivare samt FPA:s, TE-byråernas och funktionshinderservicens experter i främjandet av sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning. Inom olika myndighetstjänster tillämpar man praxis som i sin nuvarande form inte främjar rätten till arbetsliv för personer med funktionsnedsättning. Det är lättare att till exempel med kort varsel ta sig till en anställningsintervju, om man vid funktionshinderservicen fattar proaktiva beslut om personlig assistans vid anställningsintervjuer i stället för att man skulle bli tvungen att ansöka om assistans separat för varje intervju. 

I Människorättscentrets och diskrimineringsombudsmannens handbok presenteras flera lösningar för att skapa mer likvärdiga förfaringssätt och för att främja sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. I handboken har man samlat mångsidig information och praxis som främjar likabehandling i arbetslivet bland annat vad gäller förmåner, rimliga anpassningar, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, rekrytering samt hjälpmedels-, transport- och tolkningstjänster.

"FN:s funktionsrättskonvention förpliktar Finland att främja sysselsättning av personer med funktionsnedsättning. När arbetslivsrättigheterna för personer med funktionsnedsättning förbättras, förbättrar man också tillgången till andra rättigheter som till exempel rätten till tillräcklig försörjning", konstaterar direktören för Människorättscentret Sirpa Rautio.

I Finland finns det ett stort antal arbetsförmögna personer med funktionsnedsättning som mot sin vilja står utanför arbetslivet. Personer med funktionsnedsättning blir ofta diskriminerade i arbetslivet. En stor del av diskrimineringen beror på samhällsstrukturerna och de rådande attityderna.

Människorättscentret och diskrimineringsombudsmannen betonar att främjandet av delaktigheten i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning kräver aktiva och målmedvetna åtgärder av såväl lagstiftare och myndigheter som av arbetsgivare.

"Attityderna mot personer med funktionsnedsättning i vårt samhälle måste ändras. Personer med funktionsnedsättning är och vill vara arbetstagare, direktörer och företagare precis som alla andra. Attityder ändras inte och arbetslivet blir inte jämlikt av sig själva, utan förutsätter aktiva och planmässiga åtgärder. Just därför har vi samlat information om främjande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i en handbok", konstaterar diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.