Materialet för människorättsfostran som behandlar inkluderande utbildning har publicerats!

I Finland har diskussionen om inkludering blivit polariserad, och personer med funktionsnedsättning och barn med särskilda behov framförs emellanåt som ett problem. Det finns ett tydligt behov för kunskap om grundläggande och mänskliga rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och den rätt till inkluderande utbildning (artikel 24) som konventionen garanterar är inte så välkänd. Inom projektet vid Helsingfors universitet om mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog inom fostran har man producerat material för undervisnings- och utbildningsområdet. Ett särskilt tema är inkluderande utbildning som en mänsklig rättighet.

Inkluderande utbildning dyker ofta upp i den offentliga debatten. I diskussionen identifieras tyvärr sällan den människorättsliga grunden för inkluderande utbildning, den framförs i stället som ett pedagogiskt experiment, eller så framförs personer med funktionsnedsättning och barn i behov av särskilt stöd som ett problem. En mer omfattande samhällelig granskning saknas. Finland ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2016, men det finns inte tillräckligt kännedom om den.

Rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar och barns rättigheter kränks, och den rättsliga grunden är inte tillräckligt känd inom utbildningsområdet

En utredning från år 2018 som genomfördes av Handikappforumet och Människorättscentret talar dystert om hur rättigheterna för barn och personer med funktionsnedsättning inte förverkligats trots att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ratificerats: ”Skolan meddelade kommunen att de inte vill ha mig dit eftersom jag är en extra ekonomisk utgift för att jag behöver en assistent. Trots det tidigare beslutet tog kommunen bort min förskoleplats, även om närskolan var den enda tillgängliga skolan i centrum. Diskrimineringen ansågs vara indirekt och direkt” (Valjakka m.fl., 2019).

Forskningen tyder på att människorättsfostran inte genomförs systematiskt i Finland, och samma sak gäller förverkligandet av inkluderande utbildning: det är kommunspecifikt och sporadiskt. Förutom misslyckanden finns det fungerande modeller för inkluderande utbildning som lyfts fram i det undervisningsmaterial som nu publiceras.

Människorättsdelegationens färska ståndpunkt påminner om hur rättigheten för barn med funktionsnedsättning till inkluderande undervisning ska garanteras

Det nya undervisningsmaterialet ger information, perspektiv och stöd för behandling av inkluderande undervisning

Undervisningsmaterialet inkluderar omfattande anföranden ur olika perspektiv av barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. I sitt anförande berättar Helsingfors universitets docent Hannele Cantell hur hennes tankevärld förändrades i och att med hon fick en funktionsnedsättning, i synnerhet hur hon förändrades som lärarutbildare. Hur är det att gå i skola med ADHD? Hurdan inlärningsprocess har det varit för mamman att växa med ett barn med särskilda behov, och hurdan anser hon att skolans roll är?

Materialets ämnen är en granskning av grundläggande och mänskliga rättigheter, en beskrivning av resultaten av enkätundersökning om hur genomförandet av konventionen om personer med funktionsnedsättning upplevs av personer med funktionsnedsättning i samhället och i skolan, samt material för lärare där de får tips för undervisnings- och utbildningsarbetet. Materialet har producerats i samarbete med Människorättscentret och Helsingfors universitet som en del av projektet Mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog inom fostran 2018.2021, och finansieras förutom ovan nämnda även av justitieministeriet. Innehållet har planerats i samarbete med aktörer inom funktionshinderområdet. Utgångspunkten till arbetet var ett tydligt observerat behov av kunskap om den människorättsliga grunden för inkluderande undervisning.

Kontaktuppgifter

Mikko Joronen, sakkunnig, Människorättscentret, mikko.joronen@ihmisoikeuskeskus.fi, +358 (0)9 4323 784

Tuija Kasa, doktorand forskare, Helsingfors universitet, tuija.kasa@helsinki.fi, +358(0)2941 20665

Bekanta dig med materialet här!

Inkluderande undervisning som en mänsklig rättighet – Grundläggande och mänskliga rättigheter, funktionsnedsättning och rätt till utbildning

Länkar och ytterligare information:

Människorättsdelegationen, 4.5.2021: “Rätten till inkluderande undervisning för barn med funktionsnedsättning måste garanteras”: https://www.manniskorattscentret.fi/?x180676=1192462

Valjakka,  S., Engblom, J., Krokfors, Y., Kuoppala, M., Latva-Nikkola, A., Meriläinen, J., Mustonen, S., Nyman, S., Salisma, T., Selin-Grönlund, P., Vataja, P. & Voltti, K. 2019. ”Mamma är min assistent” - Resultaten av Handikappforumets och Människorättscentrets enkät. Barn och unga med funktionsnedsättning. Barn och unga med funktionsnedsättning -arbetsgrupp.  På adressen: https://vammaisfoorumi.fi/wp-content/uploads/2019/09/RAPORTTI-Lapset-ja-nuoret.pdf (8.6.2021) (på finska)

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) på Finlex 

https://www.finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/2016/20160027/20160027_2

(på finska)