Material för människorättsfostran som täcker kunskapsbristen om samerna inom undervisning och fostran har publicerats!

Vet du vad en ursprungsbefolkning är? Vad vet du om samerna? I Finland råder stor brist på kunskap om samerna, deras kultur och rättigheter som ursprungsfolk. Det nya materialet om människorättsfostran samlar information och tips för undervisningsbranschen samt intervjuer med samerna för att inkludera ämnet i undervisningen. Teman är bland annat människorättsgrunden, ursprungsbefolkningen, historien och tvångsförfinskning, språkliga och kulturella mänskliga rättigheter, klimatförändringens effekter och budskap till undervisningsbranschen. Materialet har utarbetats i samarbete mellan pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, sametinget och Människorättscentret.

Tuuli Miettunen genomförde den utredning om samekunskap i läromedlen som undervisnings- och kulturministeriet beställde år 2020 och observerade att det finns lite information, och om det finns sådan, är den förhistorisk och upprepar rasistisk stereotypi (Miettunen 2020). Webbplatsen Oktavuohta, som upprätthålls av sametinget, tillhandahåller information och material om samerna som stöd för undervisningen, men i undervisningssystemet i stort – och därmed i hela det finländska samhället – känner man till väldigt lite om samerna.

Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso betonar att man i Finland även på lägre lagstiftningsnivå borde verkställa den rätt som grundlagen (17 §) garanterar samerna att som urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kultur, självbestämmanderätten samt den självstyrelse som grundlagen garanterar inom sameområdet (121 §). Ursprungsbefolkningens rättigheter har också definierats i internationell rätt, så det handlar inte om åsiktsfrågor.

Människorättsfostran har i Finland genomförts otillräckligt inom lärarutbildningen (Människorättscentret 2014; Kasa m.fl. 2021). Okunskap om mänskliga rättigheter och samer har omfattande konsekvenser för tillgodoseendet av samernas mänskliga rättigheter. Man förstår till exempel inte samernas ställning som ursprungsfolk, även om Finlands grundlag erkänner den. De språkliga rättigheter som garanteras i grundlagen tillgodoses inte heller i tillräcklig utsträckning på grund av detta. Till exempel tillgodoses rätten till social- och hälsovårdstjänster på det egna språket eller användningen av samiska hos myndigheterna bristfälligt. Undervisning i och på samiska språk når fortfarande endast en del av de samiska eleverna.

Upprepade anmärkningar till Finland om behandlingen av samer från tillsynsorganen för mänskliga rättigheter

Finland har upprepade gånger fått kritik av tillsynsorganen för mänskliga rättigheter, bland annat för ingripande i ursprungsfolkets självbestämmanderätt och för att rättigheterna har tillgodosetts bristfälligt. Det är hög tid att finska staten vidtar åtgärder för att tillgodose samernas mänskliga rättigheter bl.a. genom att offentliggöra korrekt information, erkänna att rättigheterna är förpliktande samt genom att ingripa i den diskriminering och hatretorik som samerna utsätts för.

Samernas kulturella rättigheter hotas av såväl projekt som bygger på okunskap som av klimatförändringen

Tiina Sanila-Aikio påminner om att "klimatförändringen kommer att förändra allt". I Sanila-Aikios anförande framförs hur de extrema väderfenomenen redan har ökat. Klimatförändringen syns särskilt i den arktiska regionen. Enbart klimatförändringen hotar inte samernas levnadsförhållanden, utan även okunnighet leder till många projekt som förstör förutsättningarna för fortsatt näringsidkande och för kulturen. Samernas kulturella rättigheter har nära anknytning till landrättigheterna.

Utbildningsmaterialet om mänskliga rättigheter kan laddas ner fritt och blir dessutom en del av specialkursen Demokrati- och människorättsfostran i undervisnings- och fostringsarbetet. Som en del av kursen visas också en dokumentärfilm av Suvi West, Eatnameamet -– Vår tysta kamp, som är ett viktigt inlägg ur samernas synvinkel. Filmen har publicerats i tjänsten Koulukino och hösten 2021 kommer mer läromedel till tjänsten Koulukino för att användas av läroanstalterna.

Det nya läromaterialet är avsett som stöd för lärarna och för kännedom till den breda allmänheten

Uppskattningsvis över 70 procent av samerna bor utanför sameområdet (se Keva 2020), och det är viktigt att varje lärare är medveten om detta. Får eleven information om sin egen kultur och information som är relevant för demokratifostran och för att fungera i samhället, till exempel om sametinget? Och å andra sidan, hurdan information får finska elever om samerna?

Det nu publicerade materialet för människorättsfostran ger information om bland annat samerna, grunden för de mänskliga rättigheterna för ursprungsfolk och deras självbestämmanderätt, historien och skolans roll, de språkliga och kulturella mänskliga rättigheterna, klimatförändringens inverkan på samerna och tips till lärare och fostrare. En central aspekt är också samerna som ett folk i Samelandet, som överskrider statsgränserna. I materialet berättar samerna själva om självbestämmanderätt, näring, förhållande till naturen och undervisningsmaterialen.

Utbildningsmaterialet har utarbetats i samarbete mellan pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, sametinget och Människorättscentret. Arbetet genomfördes som en del av projektet Mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog i fostran 2018-2021, vars syfte var att förbättra medvetenheten om mänskliga rättigheter inom det pedagogiska området. Projektet har 2020–2021 finansierats av Människorättscentret, justitieministeriet och Helsingfors universitet.

Ladda ner fritt tillgängligt material:

Ursprungsfolket samerna och mänskliga rättigheter – Människorättsgrund, språkliga och kulturella mänskliga rättigheter, klimatförändringen och budskap till lärare

Mer information:

Tuija Kasa, sakkunnig (deltid), Människorättscentret / doktorand, Helsingfors universitet, +358(0)50 556 0767, tuija.kasa@helsinki.fi

Ulla Aikio-Puoskari, utbildningssekreterare, +358(0)10 839 3112, ulla.aikio-puoskari@samediggi.fi

Sirpa Rautio, direktör, Människorättscentret, +358(0)9 432 3780, sirpa.rautio@ihmisoikeuskeskus.fi

Källor:

Ihmisoikeuskeskus (2014): Ihmisoikeuskasvatus- ja koulutus Suomessa. Ihmisoikeuskeskus. På adressen: https://ihmisoikeuskeskus-fi-bin.directo.fi/@Bin/47503f796d0d0a236e19344592dd9215/1525775690/application/pdf/272052/IOK-Ihmisoikeuskasvatus-%20ja%20-koulutusselvitys.pdf 

Kasa, T., Rautiainen, M., Malama, M., & Kallioniemi, A. (2021). ‘Human rights and democracy are not self-evident’: Finnish student teachers’ perceptions on democracy and human rights education. Human Rights Education Review, 4(2), 69–84. https://doi.org/10.7577/hrer.3937

Miettunen, T (2020). Saamelaistietoa vai puuttuvaa tietoa saamelaisista? : Selvitys saamelaistiedosta peruskoulun suomen- ja ruotsinkielisissä oppimateriaaleissa. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2020:29. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162566 (17.6.2021)

Oktavuohta – information om samerna för undervisningen: https://www.oktavuohta.com/

Ranta, K. & Kanninen, J. 2019. Vastatuuleen: Saamen kansan pakkosuomalaistamisesta. Helsingfors: Kustantamo S & S.