Människorättsdelegationen diskuterade rättsstatens tillstånd, effekterna av antigenusrörelsen och rasism samt följderna av levnadskostnadskrisen
3.10.2024
Människorättscentrets människorättsdelegation sammanträdde den 23 september för den första retreaten under sin fyraårsperiod för att diskutera rättsstatsfrågor, effekterna av antigenusrörelsen, rasism och strukturell diskriminering samt konsekvenserna av levnadskostnadskrisen för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.
I Finland är rättsstatsprincipen föremål för exceptionella problem som kan försämra domstolarnas stabilitet, mediernas frihet, Europarättens och folkrättens ställning som en del av lagligheten samt tryggandet av de grundläggande rättigheterna i samhällets brytningstid.
”Det nya fenomenet är att gränsen mellan normala tider och undantagstider blir suddigare. Dessutom bör man identifiera att utöver den nationella regleringen omfattar lagligheten ett övernationellt normsystem som man har förbundit sig till”, påminde professor i offentlig rätt Janne Salminen delegationen i sitt anförande om utmaningarna för rättsstatsprincipen.
Akademiforskare Julian Honkasalo från Helsingfors universitet berättade för delegationen om antigenusrörelsen, rasism och skadlig informationspåverkan.
I flera länder är målet med den högerpopulistiska och antifeministiska antigenusrörelsen att undergräva effekterna av människorättskonventionerna om jämställdhet och likabehandling. Aktörerna är såväl enskilda grupper och organisationer, organiserade hatgrupper som privatpersoner som använder sociala medier. De som understöder rörelsen utnyttjar skenargument, desinformation och en diskussionsstil som grundar sig på manipulerande felargument.
”Könsinriktad hatretorik mot kvinnor och minoriteter är också ett människorättsproblem. Det är inte bara fråga om en marginalgrupp, eftersom hatretorik som riktar sig mot till exempel kvinnor samtidigt avslöjar en allmän strävan att inskränka rättigheter. Hatretorik kan också ses som en politisk fråga som man kan ingripa i och påverka”, betonade akademiforskare Honkasalo.
Som sista inledning till diskussionsteman hördes intressebevakningschef Anne Perälahti om effekterna av levnadskostnadskrisen och nedskärningarna i den sociala tryggheten för personer som redan är i en sårbar ställning, såsom låginkomsttagare och personer med funktionsnedsättning.
I samband med sin retreat träffade människorättsdelegationen också Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Michael O'Flaherty och diskuterade aktuella frågor om de grundläggande och mänskliga rättigheterna som en del av kommissionärens första landsbesök i Finland, som särskilt fokuserade på romernas rättigheter och gränsfrågor.
Mer information
direktör Jarna Petman, 09 432 3780, fornamn.efternamn@manniskorattscentret.fi
sakkunnig Leena Leikas, 09 432 3781, fornamn.efternamn@manniskorattscentret.fi
Vad är människorättsdelegationen?
Människorättsdelegationen är Människorättscentrets samarbetsorgan med bred bas och cirka 40 experter inom mänskliga rättigheter som medlemmar. De högsta laglighetsövervakarna, specialombudsmännen och Sametingets representant är ordinarie medlemmar. Delegationen främjar informationsutbytet mellan olika aktörer och behandlar långtgående och principiellt viktiga frågor i anknytning till de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Delegationen är en del av den nationella människorättsinstitutionen och centrets viktigaste kanal för samarbete, påverkan och kommunikation. Mandatperioden är fyra år.