Människorättsdelegationen diskuterade lösningar för att bekämpa marginalisering och hatretorik

Människorättscentrets människorättsdelegation samlades den 25 september till en retreat på Hanaholmen för att diskutera aktuella frågor om de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Delegationen diskuterade faktorer som leder till marginalisering och dess samhälleliga konsekvenser samt sökte lösningar för att bekämpa hatretorik och ett tillspetsat diskussionsklimat.

Hatretorik är ett allt starkare fenomen i samhället som digitaliseras allt mer. Den är starkt kopplad till en diskussionskultur som betonar motsättningar och som leder till allt starkare angrepp mot människorättsaktörer.

"Hatretorik påverkar det samhälleliga beslutsfattandet och begränsar deltagandet i samhällsdebatten. Det hotar yttrandefriheten som är en central stöttepelare för demokratin", betonade Tuija Saresma, docent i forskning inom nutidskultur vid Jyväskylä universitet i sitt anförande till delegationen.

Enligt Saresma riktas hatretorik mot såväl grupper som löper risk för sårbarhet, medborgarrättsaktivister som i synnerhet kvinnliga politiska beslutsfattare.

Forskningsprofessor Tiina Ristikari från Självständighetsjubileets barnstiftelse talade om konsekvenserna av marginalisering i samhället. I ljuset av de färska forskningsrön som Ristikari presenterade har den psykiska hälsan och familjernas utkomst ett starkt samband med förankringen i samhället.

"Enligt undersökningar kan man genom att eliminera fattigdom i barnfamiljer minska psykiska störningar hos unga och öka delaktigheten på ett betydande sätt", betonade forskningsprofessor Tiina Ristikari.

I Människorättscentrets uppgift betonas i denna tid uppföljning av hur de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, påverkansarbete och kommunikation samt internationellt samarbete och internationell rapportering.

Att beakta de grundläggande och mänskliga rättigheterna i lagberedningen är en oförbisedd skyldighet och ett ansvar för det allmänna. Människorättscentrets och andra människorättsaktörers sakkunskap och kunskapsunderlag betonas i utvecklingen och stärkandet av samhällets övergripande säkerhet. Hatretorik påverkar säkerheten och beslutsfattandet. Därmed behövs information och forskning också för att förändra strukturer som upprätthåller hatretorik.

Vilken människorättsdelegation?

Människorättsdelegationen är Människorättscentrets bredbasiga samarbetsorgan där de högsta laglighetsövervakarna, specialombudsmännen och en representant för Sametinget är ordinarie medlemmar. Övriga medlemmar är bland annat forskare och representanter för medborgarorganisationer.

Bekanta dig med människorättsdelegationen

Mer information:

Sakkunnig Susan Villa, fornamn.efternamn@manniskorattscentret.fi, tfn 09 432 3738