Människorättsdelegationen diskuterade aktuella frågor inom den internationella människorättspolitiken

Människorättsdelegationen sammanträdde den 20.12.2021 till årets sista distansmöte. Temat för mötet var aktuella nyheter från FN och Europarådet om internationell människorättspolitik. Människorättsdelegationen godkände också på mötet Människorättscentrets verksamhetsplan för år 2022.

Aktuella nyheter i anknytning till den internationella människorättspolitiken presenterades av ambassadörerna och beskickningscheferna Kirsti Kauppi vid Finlands ständiga FN-representation i Genève och Nina Nordström vid Finlands ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg.

Kauppi presenterade FN:s arbete för de mänskliga rättigheterna och särskilt den aktuella verksamheten i rådet för mänskliga rättigheter. Finland är medlem i rådet för mänskliga rättigheter 2022-2024. Enligt Kauppi är aktuella fenomen utöver utmaningen av individens rättigheter bland annat coronapandemins negativa konsekvenser för tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna runtom i världen, den ökade polariseringen mellan och inom länderna samt krisernas och konflikternas inverkan på tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna i allmänhet. I arbetet med de mänskliga rättigheterna måste man därför försöka hitta de frågor som det råder enighet om, till exempel den universella periodiska granskningen (UPR-processen), som alla medlemsstater fortfarande deltar i. Under granskningen kan andra medlemsstater i FN ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna samt ställa frågor om människorättssituationen i landet i fråga. Finland är föremål för UPR-processen år 2022.

Nordström presenterade aktuella ärenden för Europarådet. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna utmanas till exempel just nu från många håll, men samtidigt har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fått allt större betydelse. Som ett nytt fenomen har det skett en ökning av statliga klagomål som staterna gör om varandras kränkningar av mänskliga rättigheterna. I Europarådets arbete ser man också på många sätt försämringen av rättsstatsprincipen i flera europeiska länder, samt utmaningarna med att förverkliga kvinnors rättigheter och jämställdhet.

I inledningsanförandena och i diskussionen i anslutning till dem betonades även människorättsfrågor i anslutning till klimatförändringen, behovet av juridisk reglering av artificiell intelligens samt den växande betydelsen av att främja ekonomiska och sociala rättigheter. Även EU:s rättsstatssituation, den av FN:s råd för mänskliga rättigheter erkända rätten till en sund, ren och hållbar miljö samt den allmänna effekten av arbetet med mänskliga rättigheter diskuterades.

Vid mötet godkändes Människorättscentrets verksamhetsplan för år 2022. I diskussionen relaterad till verksamhetsplanen begrundades bland annat vikten av kommunikation. Kommunikationen om de mänskliga rättigheterna fungerar som en viktig motkraft till den kritiken som riktar sig till de mänskliga rättigheterna. Genom att öka kommunikationsresurserna kan man främja den allmänna medvetenheten om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och bättre delta i samhällsdebatten. Dessutom kan man med kommunikationen öka kunskapen om Finlands nationella människorättsinstitution och främja nätverksbildningen med andra aktörer inom grundläggande och mänskliga rättigheter. Handlingsplanen på svenska uppdateras på Människorättscentrets webbplats i slutet av januari.

Delegationen godkände också sitt eget preliminära arbetsprogram och mötesdag för år 2022.

Mer information: Direktör för Människorättscentret Sirpa Rautio, tfn 09 432 3780.