Människorättsdelegationen avslutade sin mandatperiod som präglats av pandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och de utmaningar som rättsstaten står inför

Människorättscentrets tredje människorättsdelegation avslutar sin mandatperiod i mars 2024. Under människorättsdelegationens fyraårsperiod (2020–2024) förändrades verksamhetsmiljön kraftigt. Periodens början präglades starkt av utmaningarna med att tillgodose rättigheter och begränsningen av dem under coronapandemin. Resten av perioden präglades av säkerhetsfrågor.

Återkommande samtalsämnen under delegationens mandatperiod var aktuella teman inom den internationella människorättspolitiken, såsom inverkan av kriget i Ukraina på de mänskliga rättigheterna, människorättsförsvararnas situation, behovet av humanitärt visum och de rättsliga problemen gällande invandring och gränsövervakning.

Situationen för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i Finland och Europa, till exempel i fråga om sametingslagen, lagen om funktionshinderservice, hatretorik och marginalisering samt tillgodoseendet av de sociala rättigheterna i allmänhet, väckte oro. Uppföljningen av hur de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses, bedömningen av lagstiftningens konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, behoven av människorättsfostran och -utbildning samt fördröjningarna i verkställandet av internationella övervakningsorgans avgöranden väckte diskussion.

Delegationen bekantade sig också med observationerna i Människorättscentrets program för unga experter om ungas rättigheter och ställning på människorättsfältet. Såväl svårigheten i språket som används om mänskliga rättigheter som olika upplevelser av diskriminering, rasism, problem med tillräcklig utkomst, rätten till studier och arbete, problemen med tillgången till mentalvårdstjänster och de komplicerade stödsystemen samt behovet av att stärka de ungas delaktighet lyftes fram.

Under perioden hördes i delegationen bland annat Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatović, FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarare Mary Lawlor och en afghansk människorättsförsvarare.

Delegationen betonade i sina ställningstaganden betydelsen av de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Delegationen publicerade under sin mandatperiod ställningstaganden om coronapandemins inverkan på tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna, betydelsen av människorättsfostran och -utbildning, samt inkluderande undervisning och människorättsförsvararnas ställning.

I sitt ställningstagande inför förhandlingarna om regeringsprogrammet betonade delegationen att tryggandet och främjandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt respekten för rättsstatsprincipen ska vara utgångspunkten i all nationell och internationell verksamhet vid statsrådet. I sina mål för regeringsprogrammet antecknade delegationen att trygga och främja de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt att hitta lösningar på allvarliga, upprepade och långvariga problem med tillgodoseendet av dem, att effektivisera bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, samt att stärka rättsstatens strukturer och finansiering. Delegationen uppmanade också statsrådet att årligen granska situationen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

De grundläggande och mänskliga rättigheterna utmanas allt mer överallt i världen

Människorättsdelegationen sammanträdde vid sitt sista möte den 18 mars. Människorättsdelegationens vice ordförande Esa Iivonen betonade i sin översikt över den gångna fyraårsperioden att betydelsen av att tala för de grundläggande och mänskliga rättigheterna har framhävts ytterligare, eftersom de utmanas och ifrågasätts i allt högre grad överallt. Ökad och starkare hatretorik är ett exempel på en försämrad situation i verksamhetsfältet.

Iivonen påminde om att även om demokrati betonas i aktuella diskussioner får man inte glömma att demokratin, de grundläggande och mänskliga rättigheterna och rättsstaten står i ett nära förhållande till varandra. Demokrati fungerar inte om de grundläggande och mänskliga rättigheterna inte respekteras och främjas och om man inte värnar om förutsättningarna för rättsstaten. Demokrati kan inte vara majoritetens ensamrätt. Även minoriteternas rättigheter och intressen ska respekteras.

– Delegationens breda och mångsidiga sammansättning ger även i fortsättningen möjlighet till en mångsidig diskussion. Delegationens förtroendefulla atmosfär möjliggör en öppen och genuin diskussion. Delegationen har en viktig roll i att dela information och följa upp människorättssituationen och reflektera över den, konstaterar Iivonen.

Tilläggsuppgifter

tf. direktör Susan Villa, tfn  09 432 3738, susan.villa@manniskorattscentret.fi 

sakkunnig, människorättsdelegationens sekreterare Leena Leikas, tfn 09 432 3781, leena.leikas@manniskorattscentret.fi 

Människorättsdelegationen

Människorättsdelegationen är Människorättscentrets samarbetsorgan med en bred och mångsidig sammansättning av cirka 40 experter inom mänskliga rättigheter. De högsta laglighetsövervakarna, specialombudsmännen och Sametingets representant är ordinarie medlemmar. Delegationen främjar informationsutbytet mellan olika aktörer och behandlar långtgående och principiellt viktiga frågor i anknytning till de grundläggande och mänskliga rättigheterna.  Delegationen är en del av den nationella människorättsinstitutionen och Människorättscentrets viktigaste kanal för samarbete, påverkan och kommunikation. Mandatperioden är fyra år.