Regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten och otillräckliga åtgärder för att bekämpa levnadskostnadskrisen försvårar situationen särskilt för utsatta personer

2.7.2024

Människorättscentret gav Europeiska kommittén för sociala rättigheter (EKSR) ett utlåtande om finska statens åtgärder för att bekämpa effekterna av levnadskostnadskrisen. Finland saknar den handlingsplan som den reviderade europeiska sociala stadgan kräver för att bekämpa fattigdom och social utslagning. 

I sitt utlåtande påpekade Människorättscentret att Finland redan har fått flera klagomålsavgöranden av EKSR om att den sociala tryggheten är otillräcklig. Finland ska fortfarande verkställa åtta avgöranden av kommittén, varav den äldsta är från 2012.

I och med levnadskostnadskrisen har situationen försvårats ytterligare. Samtidigt gör regeringen omfattande nedskärningar i de olika sociala stöden för att balansera ekonomin. Nedskärningarna påverkar i synnerhet redan sårbara samhällsgrupper, såsom unga, handikappade, asylsökande, barnfamiljer med låga inkomster och äldre.

Handlingsplanen för bekämpning av fattigdom saknas

Människorättscentret påpekar att bland annat fattigdomen i barnfamiljer har ökat oroväckande under de senaste åren. Av de finländska barnen hörde 11,7 procent till familjer med låga inkomster 2022. Till exempel barnbidraget är inte bundet till levnadskostnaderna och har därmed förblivit på en för låg nivå.

Finland saknar också en övergripande handlingsplan för bekämpning av fattigdom och social utslagning som den reviderade europeiska sociala stadgan förutsätter. I sin rapport till EKSR berättar regeringen däremot att den börjar stödja organisationer som erbjuder mathjälp. Människorättscentret påpekar att till skillnad från ett fungerande system för social trygghet är mathjälp inte ett sätt att bekämpa fattigdom. Det är bara ett sätt att överleva i vardagen.

Regeringens nedskärningar drabbar också unga kraftigt, vilka relativt sett är mer beroende av den sociala tryggheten än andra. Till exempel frysning av studiestödets indexhöjning och försämringar av bostadsbidraget för studerande drabbar särskilt unga. Studiestödets allt starkare lånebetoning ökar skuldsättningen. Samtidigt väcker den växande psykiska ohälsan hos unga allvarlig oro i Finland.

Korta remisstider och otillräckliga konsekvensbedömningar är problematiska

Människorättscentret konstaterar att regeringens åtgärder för att stödja dem som lider av levnadskostnadskrisen är otillräckliga. I sitt utlåtande fäste Människorättscentret också uppmärksamhet vid den snabbhet med vilken man för närvarande gör nya nedskärningar i den sociala tryggheten som fördjupar krisen ytterligare. På grund av de strikta tidtabellerna är bedömningarna av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna bristfälliga och remisstiderna för korta.

Medlemsstaternas rapportering till EKSR

Finland har ratificerat den europeiska sociala stadgan och rapporterar därmed regelbundet till EKSR om verkställandet av konventionen. Kommittén kan i samband med rapporteringssystemet också begära tematiska rapporter av medlemsstaterna. De tematiska rapporterna gäller aktuella frågor som berör hela Europa och som påverkar tillgodoseendet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 

Under de senaste åren har de stigande priserna på mat och energi orsakat en livskostnadskris som omfattar hela Europa. Förra året bad EKSR medlemsstaterna att rapportera hur de reagerat på effekterna av krisen. Tredje parter, såsom nationella människorättsinstitutioner, medborgarorganisationer, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, fick möjlighet att uttala sig om sina staters rapport och komplettera informationen i den.

Läs mer

Tidigare om ämnet

Europarådet: Redan sju klagomålsbeslut som gäller sociala rättigheter inväntar nationellt genomförande i Finland (4.4.2024)

Mer information

yngre sakkunnig Mikko Pursimo, tfn 09 432 3784, fornamn.efternamn@ihmisoikeuskeskus.fi

direktör Jarna Petman, tfn 09 432 3780, fornamn.efternamn@ihmisoikeuskeskus.fi

Foto: Europeiska kommittén för sociala rättigheter