På grund av den fällande domen som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) meddelade den 14 november 2019 har Migrationsverket nu granskat totalt 319 av sina lagakraftvunna asylbeslut.

Migrationsverkets meddelanden 19.2.2020 kl. 9.30

På grund av den fällande domen som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) meddelade den 14 november 2019 har Migrationsverket nu granskat totalt 319 av sina lagakraftvunna asylbeslut.

Migrationsverket meddelade tidigare att verket skulle granska cirka 500 asylbeslut, men antalet granskade beslut blev mindre än detta eftersom det ursprungliga antalet innehöll även sådana sökanden som hade ett anhängigt besvärsärende eller som hade lämnat in en ny ansökan efter den 14 november 2019. 

”Genom granskningen ville vi säkerställa att alla eventuella motsvarande fall har upptäckts och att det inte finns sådana fall bland de sökande som väntar på avlägsnande ur landet där det finns en misstänkt risk för överträdelse mot förbudet mot tillbakasändning”, säger Antti Lehtinen, direktör för Migrationsverkets asylenhet.

Av de beslut som granskades hade 309 (97 procent) behandlats på det sätt som Europadomstolens avgörande förutsätter. Väsentliga brister upptäcktes i tio asylbeslut (3 procent). Migrationsverket har uppmanat de tio sökanden som fått dessa beslut att lämna in en ny asylansökan. 

Brister som upptäcktes vid granskningen skärskådades

Migrationsverket granskade sådana lagakraftvunna asylbeslut som verket hade fattat och där den sökande väntade på att bli avlägsnad ur landet men inte hade något anhängigt ärende som gäller internationellt skydd vid Migrationsverket eller vid domstolar den 14 november 2019.

När ett enskilt asylärende granskades gick verket igenom allt material som var nödvändigt, beroende på ärendet.

”De brister som upptäcktes vid granskningen skärskådades. Vårt fokus låg inte bara på de fall som var identiska med fallet som Europadomstolens avgörande handlade om, utan sådana sökanden vars beslut innehöll väsentliga brister fick en uppmaning att lämna in en ny ansökan”, säger Lehtinen.

Europadomstolen ansåg i sitt avgörande att Finland hade brutit mot artiklarna 2 och 3 i den europeiska människorättskonventionen. Europadomstolen fäste särskild uppmärksamhet på att de finländska myndigheterna inte hade bedömt framtida hot på ett korrekt sätt. 

Migrationsverket upptäckte olika kvalitetsbrister i tio beslut, varav de flesta hade fattats 2016–2017. Utöver bedömningen av det framtida hotet hade till exempel orsakssambandet mellan rättskränkningar inte utretts tillräckligt noggrant i vissa fall. 

Migrationsverket skickade alla tio sökanden en uppmaning att göra en ny asylansökan på närmaste polisstation. Dessa sökanden kom från Irak, Afghanistan, Somalia och Demokratiska republiken Kongo. Det att man lämnar in en ny asylansökan betyder inte nödvändigtvis att man beviljas uppehållstillstånd, utan den nya ansökan behandlas på det sätt som Europadomstolens avgörande kräver och förutsättningarna för att bevilja internationellt skydd bedöms på nytt.

Asylprocessen utvecklas utifrån iakttagelserserna

Migrationsverket tar Europadomstolens avgörande i beaktande i all sin verksamhet. Direkt efter avgörandet fick asylenhetens personal tilläggsutbildning och ytterligare anvisningar om bedömningen av framtida hot. 

”Asylprocessen har utvecklats mycket efter år 2015. Resultaten av den här granskningen utnyttjas när vi vidareutvecklar vår verksamhet”, säger Lehtinen.

På basis av granskningens resultat vidtar Migrationsverket följande utvecklingsåtgärder omedelbart:

1. År 2020 ändrar Migrationsverket uppbyggnaden av sina asylbeslut på så sätt att riskbedömningen av framtida hot blir ett eget avsnitt i beslutet. 
2. Under våren 2020 utvecklar Migrationsverket de rutiner och anvisningar som gäller handläggningen av efterföljande ansökningar för att säkerställa att en asylsökande som är i behov av internationellt skydd identifieras i alla situationer. 
3. Behandlingen av efterföljande ansökningar och hur de tas upp till prövning blir ett av årets teman för asylenhetens laglighetsövervakning år 2020. Målet är bland annat att granska om de omständigheter som nämnts i Europadomstolens avgörande har beaktats på ett korrekt sätt i besluten. 
4. Migrationsverket fortsätter sitt nära samarbete med UNHCR i fråga om kvalitetskontroll. Verket har fört preliminära diskussioner med UNHCR om huruvida organisationen skulle kunna utreda om frågorna i Europadomstolens avgörande har tagits i beaktande i Migrationsverkets nya beslut.

Ytterligare information till medier

• Antti Lehtinen, direktör för asylenheten, tfn 0295 433 037, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi

Utrikesministeriets meddelanden om Europadomstolens avgörandet

Avgörandet på Europadomstolens webbplats