Europeiska kommittén för sociala rättigheter är missnöjd med det långsamma verkställandet av beslut om kollektiva klagomål

6.2.2019

2018 Finland skulle lämna in information om hur man verkställt tidigare beslut om kollektiva klagomål.

Europeiska kommittén för sociala rättigheter är missnöjd med det långsamma verkställandet av beslut om kollektiva klagomål

År 2014 reviderade Europarådets ministerkommitté den periodiska rapporteringen för den sociala stadgan så att kommittén för sociala rättigheter tidvis för vissa länder i stället för den periodiska rapporten granskar hur kommitténs tidigare avgöranden om kollektiva klagomål har verkställts.

 

Finland behövde inte rapportera om de artiklar i stadgan som prövas under 2018. Finland skulle lämna in information om hur man verkställt tidigare beslut om kollektiva klagomål där förseelse mot stadgan konstaterats.

 

För Finlands del var fem tidigare beslut gällande klagomål under granskning i januari 2019 (avsnittet om Finland i rapporten från s. 33). Kommittén konstaterade i fråga om dem alla att de verkställande åtgärderna fortsättningsvis inte har slutförts och att regeringen ska lämna in ytterligare information i oktober 2019.

 

Association of Care Giving Relatives and Friends v. Finland, Complaint No. 70/2011, decision on the merits of 4 December 2012

År 2012 konstaterade kommittén förseelse mot artikel 23 eftersom lagstiftningen möjliggjorde praxis där många äldre närståendevårdare i kommunerna blev utan de bidrag och stödåtgärder som de hade rätt till. Även om ändringar skett sedan dess i fråga om närståendevårdares lagstadgade ledigheter, bidrag och andra stödåtgärder, har situationen inte ännu helt rättats till. Kommunernas prövningsrätt och bristen på en tydlig plikt att betala bidragen möjliggör fortsättningsvis problemsituationer.

Regeringen ska i samband med den periodiska rapporten i oktober 2019 lämna in ytterligare information om verkställigheten, inklusive om bidragsläget, resultaten av de pilotprojekt som avslutats 2018 och ändringar i lagstiftningen.

 

Association of Care Giving Relatives and Friends v. Finland, Complaint No. 71/201, decision on the merits of 4 December 2012

 

År 2012 konstaterade kommittén förseelse mot artikel 23, eftersom klientavgifterna för serviceboende och serviceboende dygnet runt inte reglerats tillräckligt och utbudet på serviceboende inte motsvarade efterfrågan. Komplicerade och skiftande betalningspraxis gav upphov till osäkerhet bland dem som behövde tjänsterna, och inga garantier fanns för tillgång till de nödvändiga tjänsterna eller ens tillräcklig information om tjänsterna och möjligheterna att utnyttja dem.

 

Situationen har fortfarande inte helt rättats till. Även om klientavgiftssystemet håller på att reformeras, finns fortfarande inga garantier för att klienten, efter att ha betalat avgifterna för serviceboendet, har pengar kvar till exempel för andra ändamål. Regeringen ska i oktober 2019 utöver den periodiska rapporten lämna in uppdaterad information om reformerna.

 

Finnish Society of Social Rights v. Finland, Complaint No. 88/2012, decision of 9 September 2014

År 2014 konstaterade kommittén förseelse mot artikel 12, eftersom miniminivån på socialskyddsförmånerna var alltför låg. Kommittén konstaterade även förseelse mot artikel 13 eftersom utkomststödet och arbetsmarknadsstödet var otillräckliga.

 

Efter 2014 har olika reformer genomförts (bland annat aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa) och försök (bland annat med basinkomst) samt frysning av indexhöjningarna av olika förmåner. Efter att utbetalningen av utkomststödet överförts från kommunerna till FPA har många blivit helt utan stöd på grund av förseningar i utbetalningen och därför inte kunnat betala sina läkemedel eller sitt boende. Regeringen ska i oktober 2019 utöver den periodiska rapporten lämna in uppdaterad information om reformerna. Samtidigt ska regeringen ge exempel på mottagare av de olika förmånerna och typiska bidragskombinationer så att den sammantagna nivån på förmånerna och bidragen kan utvärderas i ljuset av bestämmelserna i stadgan.

 

Finnish Society of Social Rights v. Finland, Complaint No. 106/2014, decision on the merits of 8 September 2016

 

År 2016 konstaterade kommittén förseelse mot artikel 24, eftersom maximibeloppet på den ersättning som ska betalas för olaglig uppsägning inte alltid är tillräckligt i förhållande till den förlust som orsakas. Lagen gör det inte heller möjligt för arbetstagaren att återfå sitt anställningsförhållande i dessa fall. Lagstiftningen baserar sig på ett trepartsbeslut, och regeringen anser inte att den bör ändras.

Kommittén ansåg att inga åtgärder vidtagits utgående från avgörandet. Regeringen ska i oktober 2019 lämna in ytterligare information utöver den periodiska rapporten.

 

Finnish Society of Social Rights v. Finland, Complaint No. 108/2014, decision on the merits of 8 December 2016

År 2016 konstaterade kommittén förseelse mot artikel 13 eftersom arbetsmarknadsstödet varken för sig eller i kombination med andra förmåner (såsom bostadsbidrag och utkomststöd) var tillräckligt för att täcka förmånstagarnas grundläggande behov. Enligt regeringen möjliggör de olika förmånerna sammantaget grundläggande försörjning. Bland annat bostadsbidraget reviderades 2015 genom att de avdrag som beaktas vid beräkningen minskades.

Kommittén anser att man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att höja arbetsmarknadsstödet till en adekvat nivå varken för sig eller i kombination med bostadsbidraget. Regeringen har inte heller i tillräcklig utsträckning påvisat att förmånerna ens sammantaget skulle förbättra situationen för dem som får arbetsmarknadsstöd.  Kommittén utvärderar situationen på nytt i oktober 2019 utgående från den information som lämnas in i samband med den periodiska rapporten.

 

EUROPEISKA KOMMITTÉN FÖR SOCIALA RÄTTIGHETER

Europeiska kommittén för sociala rättigheter behandlar kollektiva klagomål baserade på den Europeiska sociala stadgan och medlemsstaternas periodiska rapporter.

Arbetsmarknadsparterna och medborgarorganisationer kan anföra klagomål till Europeiska kommittén för sociala rättigheter. Enskilda personer har inte klagorätt med avseende på den sociala stadgan.

En organisation kan anföra ett kollektivt klagomål om den misstänker att stadgan inte har verkställts på ett tillfredsställande sätt i en stat som har godkänt klagomålsförandet.

Utrikesministeriets webbsida om den sociala stadgan

 

Anhängiga kollektiva klagomål i Finland

No. 172/2018 Finnish Society of Social Rights v. Finland enligt vilken Finland bryter mot bestämmelserna i stadgan genom att hålla beloppen för den sociala tryggheten och de sociala förmånerna på en alltför låg nivå. Inget beslut har ännu fattats om huruvida ärendet tas upp till prövning.

No. 163/2018 ATTAC ry, Globaali sosiaalityö ry and Maan ystävät ry v. Finland  gäller effekterna av förhandlingsprocessen om frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Kanada (CETA) i Finland på de rättigheter som Europeiska sociala stadgan tryggar. Inget beslut har ännu fattats om huruvida ärendet tas upp till prövning.

No. 139/2016 Central Union for Child Welfare (CUCW) v. Finland gäller de begränsningar som gjordes i småbarnspedagogiken 2016. Har tagits upp till prövning

No. 129/2016 University Women of Europe (UWE) v. Finland gäller de löneojämlikheten mellan könen. Klagomålet har anförts mot 15 medlemsländer genom försorg av en paraplyorganisation. Har tagits upp till prövning.

 

Avgjorda kollektiva klagomål som gäller Finland

No. 108/2014 Finnish Society of Social Rights v. Finland

No. 107/2014 Finnish Society of Social Rights v. Finland

No. 106/2014 Finnish Society of Social Rights v. Finland

No. 88/2012 Finnish Society of Social Rights v. Finland

No. 71/2011The Central Association of Carers in Finland v. Finland

No. 70/2011 The Central Association of Carers in Finland v. Finland

No. 35/2006 Federation of Finnish Enterprises v. Finland

No. 10/2000 Tehy ry and STTK ry v. Finland

 

***