De arktiska dimensionerna av de mänskliga rättigheterna diskuterades vid Människorättscentrets och samarbetspartnernas evenemang

Människorättscentret, Arktiska centret, Nordiska institutet för miljö- och minoritetsrätt (PYVI) och nätverket för den arktiska rätten UArctic ordnade den 26 oktober 2022 ett webbevenemang där man diskuterade de arktiska dimensionerna av de mänskliga rättigheterna och den förändrade säkerhetsmiljön.

Evenemangets konferencier Leena Heinämäki konstaterade att många klimatfrågor är människorättsfrågor. När det arktiska området blir varmare fyra gånger snabbare än jordklotet i genomsnitt framhävs betydelsen av dessa frågor ytterligare i det arktiska området.

Forskningsprofessor Timo Koivurova presenterade i sitt tal resultaten av den nyligen färdigställda rapporten (på finska) om den förändrade samarbets- och säkerhetsmiljön i det arktiska området. Koivurova konstaterade att samarbetet i det arktiska området är hotat på grund av det ryska anfallskriget och har delvis upphört helt och hållet. Samarbetet är dock nödvändigt för att viktiga klimatåtgärder ska kunna vidtas på global nivå.

Arktiska centrets chef för vetenskapskommunikation Markku Heikkilä behandlade i sitt anförande Finlands arktiska politik på lång sikt med tanke på de mänskliga rättigheterna och kriget i Ukraina. Enligt hen är det ryska krigets effekter på samarbetet på lång sikt fortfarande okänt.

Forskningsprofessor Kamrul Hossain berättade om den mänskliga säkerheten i de arktiska områdena. Enligt Hossain är det viktigaste i den mänskliga säkerheten dess närhet till samhällen och individer. Att till exempel få tillräckligt med mat är en del av den mänskliga säkerheten. Klimatförändringen har påverkat förverkligandet av den mänskliga säkerheten i de arktiska områdena.

Universitetslektor Mirva Salminen, som specialiserat sig på digitalisering och cybersäkerhet, lyfte i sitt anförande fram vikten av att tillgodose digitala rättigheter i de arktiska områdena. Salminen konstaterade att tillgodoseendet av de digitala rättigheterna å ena sidan handlar om hur de listade rättigheterna förverkligas för var och en i den digitala miljön och å andra sidan om hur tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i den cyberfysiska vardagen beror på hur väl den digitala miljön fungerar. I de arktiska områdena har man ännu inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid någondera infallsvinkeln.

Forskningsprofessor Stefan Kirchner berättade i sitt anförande om sambanden mellan klimatförändringen och de mänskliga rättigheterna. Enligt Kirchner används de mänskliga rättigheterna allt oftare som grund för klimaträttegångar, eftersom klimatförändringen har verkliga konsekvenser för tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. Dessutom beaktas framtidens generationer allt mer i utvecklingen av lagstiftningen.

Evenemangets sista anförande hölls av ordföranden för Sametingets ungdomsråd Anni-Sofia Niittyvuopio. Niittyvuopio konstaterade att även om samernas delaktighet i beslutsfattande som gäller dem själva har ökat, finns det fortfarande mycket att göra. Tillgodoseendet av samernas mänskliga rättigheter behöver ännu utvecklas till exempel i fråga om hälsa, utkomst och säkerhet. Klimatförändringen påverkar även dessa rättigheter redan nu.

I den avslutande paneldiskussionen diskuterades bland annat klimatförändringens mångsidiga inverkan på förverkligandet av den mänskliga säkerheten samt utnyttjandet av samernas traditionella kunskap särskilt i beslutsfattande som gäller miljön.

Du kan bekanta dig med Arktiska centrets undersökningar här (på finska).