Aktuella projekt vid Människorättscentret, hösten 2020
23.10.2020
1 FRÄMJANDE AV DE GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och redogörelsen om de mänskliga rättigheterna
Statsrådets nätverk av kontaktpersoner för de grundläggande och mänskliga rättigheterna fortsätter beredningen av den nationella handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna (2020-2023). Människorättscentret deltar i nätverket i sakkunnigroll och i nätverkets underarbetsgrupp för att utveckla indikatorer, uppföljning och kunskapsunderlag. Vid sidan av detta arbete fortsätter Människorättscentret att utveckla sitt eget uppföljningsarbete. Arbetsgruppen har för avsikt att lägga fram sitt förslag i slutet av 2020.
Information om handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna på JM:s webbplats
Under ledning av utrikesministeriet utarbetas statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna (2021), som drar upp riktlinjer för statsrådets verksamhet i frågor som berör de grundläggande och mänskliga rättigheterna på nationell, EU- och internationell nivå. För redogörelsen har man samlat information från myndigheter, laglighetsövervakare och andra instanser samt ordnat höranden. Människorättscentret har deltagit i flera höranden och hållit ett anförande vid ett sammanträde som stödde beredningen av redogörelsen och som behandlade digitalisering, information och mänskliga rättigheter. Människorättscentret har under hörandena lyft fram bland annat aspekter som gäller rättsstaten, ett bättre beaktande av de nationella människorättsinstitutionerna samt de äldres rättigheter som tema där Finland kunde vara mer delaktigt. Redogörelsen torde överlämnas till riksdagen under våren.
Föregående redogörelse om de mänskliga rättigheterna (2014)
Utrikesminister Haavistos tal vid hörandet den 10.9
Främjande av människorättsfostran och -utbildning i lärarutbildningen
Den andra fasen av projektet för att främja människorättsfostran och -utbildning vid Helsingfors universitet har inletts som planerat: Specialkursen utvecklas, forskningssamarbetet främjas, högskolenätverket koordineras och planeringen av människorättsutbildningarna har inletts i samarbete med sakkunniga vid Människorättscentret (inkl. rättigheter för personer med funktionsnedsättning och frågor om ursprungsfolk). Projektet som finansieras av Människorättscentret och justitieministeriet stöder särskilt utvecklingen av demokrati- och människorättsfostran i lärarutbildningen. Projektet fortsätter fram till 31.7.2021.
Som en del av samprojektet utarbetar Människorättscentret under hösten utbildningsmaterial om lika rätt för personer med funktionsnedsättning till utbildning. En särskild målgrupp är yrkespersoner inom utbildningsområdet, lärare och lärarstuderande. Målet med utbildningsmaterialet är att öka målgruppens kännedom om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den rättsliga grunden för inkluderande undervisning och att klargöra vad inkluderande undervisning innebär. Projektet stärker det pedagogiska angreppssättet i centrets utbildningsarbete och material.
Människorättsfostran- och utbildning på Människorättscentrets webbplats
Projektet för grundläggande och mänskliga rättigheter inom boendeservice
Människorättscentret har tillsammans med riksdagens justitieombudsmans funktionsnedsättningsgrupp genomfört ett samprojekt vars mål är att stödja i synnerhet ledningen och personalen vid boendeserviceenheter för personer med funktionsnedsättning att stärka klienternas självbestämmanderätt. I projektet har man utarbetat ett bedömningsverktyg som styr boendeenheternas verksamhet och som testas under hösten. Avsikten är att verktyget ska publiceras ännu i år.
Utbildningsprojektet De äldres självbestämmanderätt inom omsorgstjänsterna
Människorättscentret har också inlett ett annat projekt för att stärka tillgodoseendet av självbestämmanderätten. I samarbete med Valvira och Regionförvaltningsverket i Södra Finland genomförs ett pilotprojekt vars syfte är att främja äldre klienters självbestämmanderätt och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna inom boendeservice med heldygnsomsorg. Projektet genomförs i samarbete med producenterna av effektiverat serviceboende. Genomförandet sker genom att utbilda personalen, cheferna och ansvariga läkarna vid de enheter som väljs ut för projektet. Avsikten är att utbildningsmaterial som färdigställs i och med projektet i fortsättningen ska utnyttjas i större utsträckning även vid andra boendeserviceenheter.
Projektet inleds i höst med en enkät som riktas till personal, chefer och ansvariga läkare på enheterna som deltar i pilotprojektet. Med enkäten kartläggs personalens synpunkter och kompetens i frågor som gäller de grundläggande och mänskliga rättigheterna och den används som grund för det framtida utbildningsmaterialet.
COVID-19-fotoutställning och diskussionstillfälle
Människorättscentret ordnar en fotoutställning med temat COVID-19 i Helsingfors centralstations pop up-kulturhall (före detta biljetthallen) 7-23.12.2020. Fotografierna är en del av utställningskonceptet Katso Ihminen av fotokonstnären Johanna Kare. Vid invigningen av utställningen ordnas en diskussion om psykisk hälsa som leds av utställningens beskyddare Pekka Sauri, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet. Tillfället kan också följas via webben.
Fotograf Johanna Kares webbplats
2 UPPFÖLJNING AV DE GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Barometern för grundläggande rättigheter
Människorättscentret håller som bäst på att färdigställa en nationell barometer för grundläggande rättigheter i samarbete med justitieministeriet. Syftet med barometern är att utreda vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning och olika språkminoriteter (svenska, ryska och arabiska) har av de grundläggande rättigheterna. Resultaten publiceras under hösten. Människorättscentret publicerar dessutom två korta sammandragsrapporter om undersökningens resultat. Temat för den ena rapporten är personer med funktionsnedsättning och funktionshinder, och temat för den andra är mer allmän juridisk medvetenhet. Barometern för grundläggande rättigheter har utarbetats parallellt med EU:s byrå för grundläggande rättigheter Fundamental Rights Survey och i enlighet med dess metodologi och frågor. Surveyn gjordes i alla EU-länder och en del av dess resultat har redan publicerats. Undersökningen är en del av verkställandet av den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.
Om projektet Barometern för grundläggande rättigheter på JM:s webbplats
SIHTI-projektet om förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i företag
SIHTI-projektet som utvärderar finländska företags ansvar för de mänskliga rättigheterna har framskridit till skedet där man analyserar resultaten och gör kompletterande intervjuer. Forskningsrapporten blir klar före utgången av 2020 och resultaten publiceras i början av 2021.
Människorättscentret deltar i SIHTI-forskningsprojektet som inleddes i maj och vars mål är att bedöma hur ansvaret för de mänskliga rättigheterna förverkligas i finländska företag, dvs. hur de har verkställt FN:s principer som styr företag och mänskliga rättigheter. Cirka 80 finländska företag deltar i granskningen. SIHTI är ett projekt som lyder under utrednings- och forskningsverksamheten vid statsrådets kansli. I projektets konsortium ingår förutom Människorättscentret även Hankens och Helsingfors universitets gemensamma forsknings- och utvecklingsinstitut för företagsansvar (huvudansvarig instans), FIANT Consulting Oy och 3bility Consulting.
Utredning om konsekvenserna av FN:s människorättskonventioner i olika länder
År 2001 publicerade Christof Heyns och Frans Viljoen från universitetet i Pretoria en rapport om de nationella effekterna av FN:s människorättskonventioner och övervakningsorgan i 20 av FN:s medlemsländer (inkl. Finland). Nu utarbetas en uppdaterad version av publikationen. Människorättscentret har berett texten för Finlands del och för arbetet anställdes en sakkunnig JD Merja Pentikäinen. För utredningen intervjuades bland annat sakkunniga från olika ministerier, forskare och representanter för medborgarorganisationer. Den nya publikationen omfattar samma 20 stater som den tidigare utredningen och går igenom utvecklingen under de senaste 20 åren. Utredningen publiceras i början av 2021.
Utlåtande om Finlands ESK-rapport och ESK-möte
Människorättscentret gav sitt eget utlåtande om Finlands rapport om ekonomiska, sociala och kulturella (ESK) rättigheter 31.8.2020. Den viktigaste observationen var att det inte alltid finns information om grupperna som är i en sårbar situation, vilket gör att de lätt hamnar utanför rapporteringen. Kunskapsbasen om tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna måste stärkas.
ESK-kommittén var tvungen att skjuta upp behandlingen av periodiska rapporterna på grund av coronasituationen, och Finlands rapport behandlas som det ser ut nu vid kommitténs 69e session 15.2-5.3.2021. Rekommendationerna för Finland torde publiceras 5.3.2021. Människorättscentret hade planerat att tillsammans med Människorättsförbundet ordna ett sammanträde i november 2020 där man skulle behandla kommitténs slutsatser och rekommendationer och ESK-rättigheternas betydelse i allmänhet. Sammanträdet flyttas till våren 2021.
Människorättscentrets utlåtande om ESK-rapporten
Finlands periodiska rapportering om MP-avtalet
Finlands sjunde rapport om verkställandet av FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter gavs i april 2020. FN:s MP-kommitté har också skjutit upp behandlingen av periodiska rapporterna. Finlands rapport behandlas antagligen under 2021. Människorättscentret ger sitt utlåtande om rapporten innan den behandlas i kommittén.
Information om periodisk rapportering på Människorättscentrets webbplats
Utlåtande om FN:s avtalsutkast beträffande företag och mänskliga rättigheter
Människorättscentret avgav ett utlåtande om FN:s avtalsutkast om mänskliga rättigheter i verksamheten i multinationella företag och andra företag. Avtalsutkastet kommer att behandlas av den mellanstatliga arbetsgruppen under FN:s råd för mänskliga rättigheter vid ett sammanträde i oktober. Människorättscentret bedömde i sitt utlåtande att man allmänt taget i det nya avtalsutkastet på ett berömligt sätt har beaktat flera rekommendationer som olika parter har lyft fram under behandlingen. Avtalsutkastet har till flera delar blivit starkare och tydligare än tidigare versioner. Trots den goda utvecklingen behöver avtalstexten ännu preciseras och kompletteras på många ställen. Människorättscentret anser också fortsättningsvis att det är viktigt att nära binda avtalet till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UN Guiding Principles on Human Rights and Business, UNGP).
https://www.ihmisoikeuskeskus.fi/?x5984785=9607453Utlåtandet om FN:s avtalsutkast beträffande företag och mänskliga rättigheter
Utlåtande till grundlagsutskottet om ändring av förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Grundlagsutskottet bad Människorättscentret om ett utlåtande om statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag om ändring av förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Människorättscentret anser i sitt utlåtande att statsrådets ståndpunkter och mål är väl motiverade och håller med om att det är särskilt viktigt att förtydliga förordningen om inrättande av byrån, så att byrån för grundläggande rättigheter fungerar fullt ut även inom polissamarbetet och det rättsliga samarbetet i brottmål. Människorättscentret stöder också förslagen i förordningen som stärker förvaltningen av byrån för grundläggande rättigheter.
Beträffande utvärderingen av byrån föreslås det i förordningen en ändring enligt vilken kommissionen gör en utvärdering av byrån vart femte år. Enligt Människorättscentrets utlåtande kan den föreslagna ändringen äventyra förvaltningsrådets deltagande i myndighetens utvärderingsprocess i fortsättningen. I de fortsatta förhandlingarna borde Finland också sträva efter att säkerställa att förvaltningsrådet enligt förordningen har i uppgift att delta i ämbetsverkets utvärdering, även efter att den nya förordningen trätt i kraft.
Rapport av EU:s byrå för grundläggande rättigheter om nationella människorättsinstitutioner
EU:s byrå för grundläggande rättigheter (Fundamental Rights Agency, FRA) publicerade i september rapporten Strong and effective NHRIs: Challenges, promising practices and opportunities, som presenterar sammanställd information om de nationella människorättsinstitutionernas (NHRI) ställning och verksamhet inom EU, norra Makedonien och Förenade kungariket. För utredningen har man granskat de nationella människorättsinstitutionernas utveckling och utmaningar under åren 2010-2020. Syftet med rapporten är att stärka människorättsinstitutionernas ställning och genomslagskraft.
I Finland bildas den nationella människorättsinstitutionen av Människorättscentret, dess Människorättsdelegation och riksdagens justitieombudsman. För Finlands del nämndes i rapporten Människorättsdelegationens rekommendationer för regeringsperioden 2019–2023 som ett bra exempel på framåtblickande rekommendationer från de nationella människorättsinstitutionerna till regeringen. Människorättscentret ordnar tillsammans med JM och EU:s byrå för grundläggande rättigheter ett sammanträde om rapporterna 16.11.2020.
Rapporten om nationella människorättsinstitutionerna av byrån för grundläggande rättigheter
ENNHRI:s rättsstatsrapport och EU-kommissionens rättsstatsrapport
I maj deltog vi i ENNHRI:s rapport om de nationella människorättsinstitutionernas rättsstat som lämnades till Europeiska kommissionens granskning av rättsstaten (ROL Review Cycle). Kommissionen bad förutom regeringarna även organisationer och andra rättsstatliga aktörer om information om några centrala teman för rättsstaten (justice, checks and balances, media, corruption). Människorättscentret skrev Finlands del i ENNHRI-rapporten. Europeiska kommissionens rapport, som också innehåller rekommendationer som gäller Finland, publiceras uppskattningsvis 29.9.2020.
Rapport om pandemins inverkan på de grundläggande och mänskliga rättigheterna och rapport om observationer från aktörer inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Människorättscentret arbetar som bäst med två rapporter, varav den ena gäller coronapandemins inverkan på tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Den andra publikationen fokuserar på de grundläggande och mänskliga rättighetsaktörernas iakttagelser om tillgodoseendet av rättigheterna i Finland. Den första motsvarande sammanställningen publicerades i april.
Tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland - samlade observationer
Tuomas Ojanen och Leena Leikas till förvaltningsrådet för EU:s byrå för grundläggande rättigheter
Tuomas Ojanen, professor i författningsrätt, medlem av Människorättscentrets människorättsdelegation, valdes i juli till ledamot av förvaltningsrådet för EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Leena Leikas, sakkunnig vid Människorättscentret, till suppleant för perioden 2020-2025. Medlemskapen i förvaltningsrådet fortsätter för sin del Människorättscentrets och riksdagens justitieombudsmans täta samarbete med byrån för grundläggande rättigheter.
EU:s byrå för grundläggande rättigheter producerar oberoende forskningsdata om grundläggande rättigheter för EU:s institutioner och medlemsstater. Förvaltningsrådet slår fast byråns primära uppgifter, godkänner budgeten och leder byråns verksamhet. Förvaltningsrådet består av oberoende medlemmar som utsetts av EU:s medlemsstater, två medlemmar från EU-kommissionen och en oberoende medlem som utsetts av Europarådet.
De tidigare medlemmarna av förvaltningsrådet från Finland har varit BJK Mikko Puumalainen (2004-2010), BJO Maija Sakslin (2010-2015) och centralens direktör Sirpa Rautio (2015-2020). Sakslin och Rautio fungerade också som ordförande för förvaltningsrådet och direktionen under sina mandatperioder.
Presentation av medlemmarna av förvaltningsrådet för byrån för grundläggande rättigheter0
ENNHRI:s juridiska arbetsgrupp och annat samarbete med nätverket
Människorättscentret deltar aktivt i utvecklingen av nätverket för europeiska nationella människorättsinstitutioner ENNHRI och i dess arbetsgruppers verksamhet. Leena Leikas, sakkunnig vid Människorättscentret, är ordförande för ENNHRI:s juridiska arbetsgrupp. Under hösten publicerar arbetsgruppen en handbok och en processanvisning för institutionerna om hur man gör sidoingripanden till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Dessutom följer arbetsgruppen regelbundet upp de klagomål som tagits till behandling vid Europadomstolen och som institutionerna skulle ha något att ge till. Under hösten kommer personalen vid ENNHRI:s medlemsinstitutioner att få tillgång till metoder för att främja verkställandet av Europadomstolens beslut, både nationellt och i Europarådets ministerkommitté.
Under hösten utvecklar Människorättscentret samarbetet med ENNHRI även i rättsstatsfrågor. Syftet är att stärka institutionernas övervaknings- och rapporteringskapacitet och det rättsstatliga arbetet med de olika EU-mekanismerna och Europarådets organ.
ENNHRI:s juridiska arbetsgrupp
ENNHRI:s webbplats om COVID-19