Varför är det bra att förstå mänskliga rättigheterna?
Suomeksi In English
I den första delen introduceras tittaren i bland annat begrepp som gäller grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter samt hur dessa tillgodoses, uppföljs och övervakas. Börja lära dig mer om ämnet genom att se inledningen till grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter! Här finns tips om hur det här avsnittet kan användas i undervisningen eller i din egen grupp.
Mänskliga rättigheter används i många diskussioner både för och emot, till och med för att motivera samma sak. Å andra sidan hörs kritiska röster om de mänskliga rättigheternas betydelse. I debatten saknas faktabaserad kunskap, som den här föreläsningsserien erbjuder. I intervjun påpekar Tuomas Ojanen att sämre tider är stötestenar för konventionerna om mänskliga rättigheter.
Utan grundläggande fri- och rättigheter skulle vårt samhälle se annorlunda ut. De är saker som vi lätt tar för givet. Diskussion uppstår ofta först när rättigheterna kränks. Ur ett historiskt perspektiv utvecklades de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna för att skydda människorna till exempel mot missbruk från statsmaktens håll. Grundlagen skyddar medborgarna, men för att kunna kräva sina rättigheter måste medborgarna veta vilka de grundläggande fri- och rättigheterna är.
De grundläggande och mänskliga rättigheterna är rätt, vardag och politik. Människovärdet är i fokus.
Normer som reglerar de grundläggande fri- och rättigheterna presenteras i den inledande föreläsningen. Det handlar om grundlagsparagrafer som tryggar bland annat jämlikhet, yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet, religions- och samvetsfrihet samt rättsskydd. I slutet finns pedagogiska idéer till exempel för behandling av yttrandefriheten.
De grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna uppkommer via tre nivåer: global, regional och nationell nivå. Principer som styr de mänskliga rättigheterna är transparens, delaktighet och jämlikhet, vilka ska finnas med i alla människorättsprojekt. Även om ett stort ansvar för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna ligger hos staten, tillgodoses de i vardagen av enskilda tjänsteinnehavare: sjukskötare, poliser och lärare.
I föreläsningsserien framhäver Kristiina Kouros att "Var och en av oss har åsikter om vad mänskliga rättigheter är. I den politiska retoriken hänvisas det ofta till de mänskliga rättigheterna och detta kan låta som en tolkning, även om det här talet inte är någon officiell tolkning av de mänskliga rättigheterna." Hon fortsätter att åsikter inte är något ont och att var och en har rätt att ha åsikter. De mänskliga rättigheterna har ofta utvecklats ur att människor deltar i diskussioner om deras betydelse och pekar på missförhållanden.
Den första föreläsningen lär dig skillnaden mellan ett juridiskt perspektiv och en åsikt. Du får hjälp att förstå grunderna för vilket slags system de mänskliga rättigheterna utgör och du lär dig grundläggande begrepp, såsom vad det är för skillnad på en deklaration och en konvention och vilka normer som styr de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna.
Människorättsfostrans betydelse
För att rättigheterna ska tillgodoses är det viktigt att vi förstår systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna. En rättighet kan inte vara effektiv om folk inte är medvetna om att den finns (Osler & Starkey 2010, 16). Därmed stöder människorättsfostran det verkliga tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. Var och en har nytta av att förstå de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna såväl för sin egen skull som för den allmänna välfärdens skull.
Enligt FN:s deklaration om människorättsfostran (2012) handlar människorättsfostran om att främja lärarens, elevens och hela samhällets mänskliga rättigheter.
Människorättsfostran ger kunskaper, färdigheter och attityder för att bygga upp en kultur som betonar mänskliga rättigheter. Människorättsfostran fokuserar på undervisningens kvalitet. Med kvalitet avses undervisning om, genom och för de mänskliga rättigheterna. Var och en bör ha rätt att få kunskap om sina rättigheter, det vill säga var och en har rätt att få människorättsfostran.
De mänskliga rättigheterna bör inte läras ut som ett färdigt projekt eller en färdig världsordning. Istället bör de granskas i kritiska kontexter utgående från fakta. För att kunna föra en saklig diskussion behövs faktabaserad människorättsfostran.
