Uppföljning

Vad är uppföljning?

Uppföljningen skapar och upprätthåller en kunskapsbas om läget för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland.

Genom uppföljning identifieras brister i förverklingen av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Hur följer Människorättscentret förverkligandet av mänskliga rättigheter?

Genom att:

  • kartlägga behoven av uppföljning samt tillförlitliga och oberoende informationskällor och uppföljningsinstanser.
  • följa med noggrant autvalda aktuella teman.
  • utarbeta egna utredningar och rappor­ter om tillgodoseendet av de grundläg­gande- fri- och mänskliga rättigheterna, om eventuella problem och om beho­ven av ändringar i strukturerna.
  • delta i den internationella periodiska rapporteringen och det nationella arbetet inom de grundläggande- fri-och mänskliga rättigheterna genom att sammanställa oberoende och opartisk information om utvalda teman.
  • främja medvetenheten om innehållet i rekommendationer och lösningar som olika rättsskipnings- och övervaknings­organ har gett Finland och om det nationella verkställandet av dessa.
  •  utbilda samhällets aktörer om de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
  • informera specifika parter om aktu­ella teman kring de grundläggande-fri- och mänskliga rättigheterna, om uppföljningssprocesserna och om innehållet.

Vad görs med informationen som samlas in via uppföljningen?

  • Informationen används för att forma Människorättscentrets strategiska planering.
  • Informationen fungerar som bas till Människorättscentrets åtgärder (egna initiativ, utlåtanden, periodisk raporttering) för att främja de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Informationen bidrar även till att stöda prioritisering bland de olika alternativen.
  • Brist av information om ett specifikt område kan leda till egna utredningar om ämnet.
  • Med hjälp av informationen utvärderas olika aktörers åtgärder samt politiska åtgärder och nationella handlingsplaners effekt på förverkligandet av den enskliga individens rättigheter.

Riksdagens justitieombudsmannens lista - 10 centrala människorättsproblem i Finland 

Riksdagens justitieombudsman har från och med år 2013 gjort en 10-punktlista om de mest allmänna människorättsproblemen som framkommer i klagomål som har riktas till justitieombudsmannen. Listan innehåller inte alla problemområden. Det finns flera teman som justitieombudsmannen inte mottar klagomål om även om det skulle finnas problem.

  1. Brister i åldringars förhållanden och i hur de bemöts
  2. Brister i barnskyddet och i handläggningen av barnärenden
  3. Brister i tillgodoseendet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  4. Förfaranden inom anstaltsvården som kränker självbestämmanderätten
  5. Brister vid tagande i förvar av utlänningar och i rättshjälp samt s.k. papperslösa personers otrygghet
  6. Dåliga förhållanden och brister i behandlingen av fångar och häktade personer
  7. Brister i tillgången på tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster
  8. Brister i läromiljön inom den grundläggande utbildningen
  9. Långa behandlingstider i rättsprocesser och brister avseende domstolars strukturellt oberoende ställning
  10. Kränkningar av de grundläggande och mänskliga rättigheterna förebyggs och gottgörs inte i tillräcklig grad

Källa: Riksdagens justitieombudsmannens verksamhetsberättelse år 2016  (s.127)