Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter
Vilken handligsplan?
Enligt riksdagens grundlagsutskott är det nödvändigt att utarbeta en handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter för varje regeringsperiod för att de grundläggande och mänskliga rättigheterna ska främjas systematiskt.
Syftet med handlingsplanen är att främja det allmännas skyldighet enligt 22 § i grundlagen att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
Målet med åtgärderna i handlingsplanen är att ingripa i upptäckta problem med de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att komplettera det arbete inom olika politiska sektorer som främjar dessa rättigheter.
Den första nationella handlingsplanen utarbetades för åren 2012-2013. Den nyaste, och tredje, handlingsplanen godkändes genom statsrådets principbeslut i juni 2021 för åren 2020-2023.
Handlingsplanens rättsliga grund
Den rättsliga grunden för handlingsplanen utgörs av:
- de i grundlagen tryggade grundläggande fri- och rättigheterna
- de av Finland ratificerade internationella och regionala människorättskonventionerna
- Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Handlingsplanens beredande
Vid beredning av handlingsplanen har särskild hänsyn tagits till:
- riktlinjerna i statsrådets människorättsredogörelsen
- de rekommendationer som tillsynsorganen för de internationella människorättskonventionerna har gett Finland
- riktlinjerna i regeringsprogrammet
- de högsta laglighetsövervakarnas och specialombudsmännens synpunkter
- de problem som förts fram av medborgarorganisationer.
Stasrådets nätverk för kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter
Justitieministeriet har utnämnt representanterna till stasrådets nätverk för kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter. Nätverket bereder den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter och följer med genomförningen av handlingsplanen.
I nätverket för kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter finns representanter från varje ministerium. Där finns också expertis från justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans kansli och Männsikorättscentret. Som ordförande för nätverket fungerar justietieministeriets chef för avdelningen för demokrati och offentlig rätt.
Nätverkets syfte är att förstärka förverkligandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Nätverket monitorerar Finlands MR-läge och genomförandet av de internationella människorättsförpliktelserna samt följer med hur statsrådets kansli genomför sin grundläggande- och människorättspolitik.
Nätverket förstärkar koordination och dialog inom statsrådet gällande grundläggande och mänskliga rättigheter och sätter igång utredning- och utvecklingsprojekt vars syfte är att producera information om genomförandet av grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland.