Myndigheter och nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter
Delegationer och nämnder
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är ett självständigt och oberoende rättsskyddsorgan som förordnats av statsrådet. Nämnden övervakar att diskriminerings- och jämställdhetslagen iakttas i privat verksamhet samt i offentlig förvaltning och affärsverksamhet. Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens behörighet omfattar inte ärenden som gäller privat- och familjelivet eller religionsutövning.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden bildades på basis av den nya diskrimineringslagen, som trädde i kraft i inledningen av 2015. Samtidigt upphörde den tidigare diskrimineringsnämnden och den tidigare jämställdhetsnämnden.
Delegationen för likabehandlingsärenden verkar i anslutning till diskrimineringsombudsmannens byrå. Delegationens uppgift är att allmänt främja likabehandling, fungera som en kanal för dialog och utbyte av information mellan aktörer som förebygger diskriminering och olika myndigheter samt att behandla frågor som gäller likabehandling.
Den ersätter den tidigare delegationen för minoritetsärenden. Såväl uppgifterna som sammansättningen har utvidgats jämfört med den tidigare delegationen. Den nya delegationens verksamhetsområde omfattar alla diskrimineringsgrunder förutom kön och könsidentitet som hör till jämnställdhetsdelegationens bord.
Delegationen för jämställdhetsärenden är en parlamentarisk delegation tillsatt av statsrådet. Delegationen har samma mandatperiod som riksdagen.
Målet för delegationen för jämställdhetsärenden (TANE) är samhällelig jämställdhet mellan könen. TANE har till uppgift att lyfta fram strukturer som upprätthåller ojämlikhet mellan könen och att aktivt agera för att avlägsna dem. TANE arbetar för att avlägsna diskriminering på grund av kön, för att förbättra kvinnornas ställning och för att bryta ner de stereotypiska könsnormerna.
Delegationen för romska ärenden verkar som ett samarbets- och sakkunnigorgan mellan romer och myndigheter i Finland. Delegationen har till uppgift att främja den romska befolkningens möjligheter att på likvärdiga villkor delta i samhällslivet samt att främja den romska befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförhållanden.
Delegationen finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Statsrådet tillsätter delegationen för tre år i sänder. Till delegationen hör en ordförande, vice ordförande och högst 16 andra medlemmar. Hälften av delegationens medlemmar representerar den romska befolkningen.
Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (VANE) är den statliga samordningsmekanism som avses i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den har till uppgift att främja det nationella genomförandet av konventionen och att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktas i verksamheten inom alla förvaltningsområden.
Delegationen finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Delegationen består av företrädare för ministerier, personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, arbetsmarknadsorganisationer samt den regionala och lokala förvaltningen.
Regionförvaltningsverken
Regionförvaltningsverken främjar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheter som inverkar på medborgarnas välfärd på flera av sina ansvarsområden och behandlar klagomål angående dem.
Ansvarsområdena för arbetarskyddet övervakar regionalt bl. a. frågor som gäller diskriminering i arbetet, trakasserier och arbetsförhållanden.
Ansvarsområdet för basservice rättsskydd och tillstånd har till uppgift att arbeta för att de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsskyddet i fråga om medborgarnas välfärd och hälsotillstånd fullföljs. Det styr och övervakar den kommunala och privata social- och hälsovården. Vidare beviljar det privata social- och hälsovårdsproducenter tillstånd. Årligen utvärderar ansvarsområdet att tillgången till basservice följer lag och tillhandahålls på lika villkor. Till uppgifterna hör också att främja att studerandenas rättsskydd tillgodoses vid läroinrättningarna, bland annat genom att informera och agera som besvärsmyndighet.
Mera information:
Diskriminering i arbetslivet, likabehandling och diskriminering
Nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter
Stasrådets nätverk för kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter
I nätverket för kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter finns representanter från varje ministerium. Där finns också expertis från justitiekanslersämbetet och från riksdagens justitieombudsmans kansli.
Nätverket ska göra arbetet med grundläggande och mänskliga rättigheter tydligare och göra informationsgången snabbare inom statsrådet. Genom nätverkets arbete ökar medvetenheten om grundläggande och mänskliga rättigheter inom de olika förvaltningsområdena.
Nätverket har följt hur Finlands nationella handlingsprogram för grundläggande och mänskliga rättigheter genomförs och har förberett den människorättspolitiska redogörelsen. Dessutom granskar nätverket bl.a. situationen i Finland när det gäller grundläggande och mänskliga rättigheter samt hur Finland verkställer sina förpliktelser och förbindelser och sköter den återkommande rapporteringen angående de mänskliga rättigheterna.
Nätverket för mänskliga rättigheter i utrikespolitiken
Den 8 april tillsatte statsrådet delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter för en ny mandatperiod. Delegationen verkar i samband med utrikesministeriet. Delegationens uppdrag är att bevaka internationella frågor som gäller de mänskliga rättigheterna och ge utlåtanden om principiella frågor.
Medlemmarna i delegationen är företrädare för alla riksdagsgrupper och för civilsamhällesorganisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna.
Enligt regeringsprogrammet ska statsrådet bereda en redogörelse om de mänskliga rättigheterna och Finland kandiderar för en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter perioden 2022–2024.