Grundlagens 106 § och kravet på uppenbar motstridighet

I Människorättscentrets publikation Bestämmelsen om företräde i 106 § i grundlagen och kravet på uppenbar grundlagsstridighet – är tiden mogen för förändring? dryftas behovet av ändring i bestämmelsen om företräde i 106 § i grundlagen när det gäller kravet på att grundlagsstridigheten ska vara uppenbar. I utredningen granskas domstolsbeslut där domstolen lagakraftvunnet har konstaterat att uppenbar grundlagsstridighet föreligger mellan grundlagen och tillämpning av en bestämmelse i någon annan lag. I utredningen presenteras observationer som gjorts i avgörandena, till exempel att alla avgöranden handlar om grundläggande fri- och rättigheter, att hälften av avgörandena avgjorts genom omröstning och att antalet avgöranden är synnerligen litet. I utredningen behandlas också de ståndpunkter som framfördes i samband med beredningen av den revidering av grundlagen som trädde i kraft 2011 samt synpunkter ur rättslitteraturen på hur nödvändigt och välmotiverat kravet på att grundlagsstridigheten ska vara uppenbar är.

Utredningen publiceras i svensk och engelsk version i augusti.

Läs sammanfattningen av publikationen


HD 2021:42 – det senaste avgörandet där domstolen tillämpat 106 § i grundlagen

Högsta domstolen har den 4 juni 2021 gett sitt senaste avgörande om 106 § i grundlagen, HD 2021:42. Den ändringssökande i fallet hade på oriktiga grunder påförts en brottsofferavgift. För en på oriktiga grunder påförd brottsofferavgift får endast sökas ändring i huvudsaken, men detta hade ändringssökanden inte anledning till. Enligt domstolen ska en ändringssökande ha möjlighet att lagenligt söka ändring även i fråga om enbart brottsofferavgiften. Den ändringssökande hade inte förutom besvärsrätten i samband med huvudsaken andra tillräckligt effektiva rättsmedel för att rätta till det felaktiga avgörandet om påförande av brottsofferavgift. I sitt avgörande ansåg högsta domstolen att svaranden hade rätt att separat söka ändring i den brottsofferavgift som påförts henne på oriktiga grunder och underlät med stöd av 106 § i grundlagen att tillämpa bestämmelsen om begränsning av ändringssökande i lagen om brottsofferavgift, eftersom den stod i uppenbar strid med grundlagens bestämmelse om rätt att söka ändring.

Avgörandet stämmer överens med de avgöranden som behandlats i utredningen och man kan göra likadana iakttagelser som i de avgöranden som behandlats i utredningen. Det är fråga om ett enhälligt avgörande i anslutning till en grundläggande rättighet, rätten att söka ändring. I fallet skulle ett entydigt iakttagande av lagens ordalydelse leda till ett avgörande som strider mot grundlagen och domstolen har inte haft möjlighet att tolka bestämmelsen grundrättlighetsvänligt. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om lagförslaget i ärendet inte tagit ställning till bestämmelserna om ändringssökande i lagen om brottsofferavgift eller dess grundlagsenlighet, varför domstolen inte har kunnat stödja sig på grundlagsutskottets bedömning i detta ärende. Domstolens avgörande tillgodoser ändringssökandens rättsskydd och är materiellrättsligt grundlagsenligt.

Läs om avgörandet (på svenska)

Läs hela avgörandet (på finska)