Tryggande av rättigheterna för äldre personer med ett främmande språk som modersmål

De största grupperna av personer med ett främmande språk som modersmål i Finland är personer som talar ryska, estniska, arabiska, engelska och somali. Den befolkning som har ett främmande språk som modersmål är i genomsnitt fortfarande ganska ung, men även denna befolkning åldras. Enligt Statistikcentralen har i synnerhet antalet 50–64-åringar ökat snabbt under de senaste tjugo åren. I framtiden kommer en allt mer varierande befolkning att behöva och använda tjänster för äldre. 

De nuvarande tjänsterna behöver utvecklas så att de också motsvarar behoven hos den befolkning som har ett främmande språk som modersmål. Det är viktigt att de yrkesutbildade personernas mångkulturella kompetens och beaktandet av mångfald blir en starkare del av de nuvarande social- och hälsovårdsstrukturerna. 

YouTube-videon kan inte visas. Vänligen kontrollera dina cookie-preferenser och webbläsarens sekretessinställningar.

Enligt grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. 

En person som har uppehållstillstånd och hemkommun i Finland har lika rätt till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster oberoende av medborgarskap, på samma sätt som vilken kommuninvånare som helst. Mer information om social trygghet och tjänster för personer som söker eller får internationellt skydd i Finland, såsom asylsökande, finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

Enligt socialvårdslagen har alla som vistas i en kommun rätt att i brådskande fall få socialservice som baserar sig på hans eller hennes individuella behov, så att hans eller hennes rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras.

Hälso- och sjukvårdslagen förutsätter att den offentliga hälso- och sjukvården alltid ska ge brådskande vård till alla som behöver det. Enligt en ny lagändring har papperslösa personer också rätt till nödvändiga icke-brådskande hälso- och sjukvårdstjänster. Välfärdsområdena ansvarar för att ordna dem.

Information om den nationella lagstiftningen och internationella avtal som är bindande för Finland och som berör språkliga och kulturella rättigheter finns här.

Beaktande av kulturell bakgrund och språk inom äldreomsorgen

Äldre invånare med ett främmande språk som modersmål är underrepresenterade inom äldreomsorgen. Äldre personer uppsöker inte nödvändigtvis tjänster eftersom de äldre och deras anhöriga kan oroa sig för hur de blir hörda och förstådda inom serviceboendet eller hemvården. Därför är också mångfalden hos de yrkesutbildade personer som arbetar inom tjänsterna viktig.

För att arbeta inom social- och hälsovårdens servicesystem behövs också mycket egen aktivitet och kunskap, vilket i sin tur förutsätter god kännedom om servicesystemet och de egna rättigheterna. Därför behövs det information om tjänsterna, stöd och handledning även på det egna språket. 

Inom hälso- och sjukvården kan patientombudsmannen och inom socialvården socialombudsmannen ge klienter handledning i deras rättigheter. 

På sjukhusen stöder socialarbetarna patienterna i föränderliga livssituationer och kan till exempel hjälpa till med att fylla i olika stödansökningar.

Det är viktigt att ge klienten och patienten utrymme att själv bestämma hur hen önskar att till exempel den egna kulturella bakgrunden ska beaktas. För detta ändamål är det nödvändigt att skapa en trygg atmosfär och bygga upp en förtroendefull klientrelation eftersom det ibland kan vara svårt att föra fram sina egna behov och önskemål. En äldre person kan också vara rädd för att inte tas på allvar eller att hen ska upplevas som besvärlig. 

Till exempel kan könet hos den hemvårdare som assisterar vid tvätt eller bastubad ha en central betydelse för vilken som helst klient inom hemvården. Det kan dock också finnas ett särskilt kulturellt eller religiöst skäl till detta.

Arbete med tolk och kultursensitivt minnesarbete inom tjänsterna för personer med minnessjukdom stöder ett jämlikt genomförande av tillräckliga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster.

När man blir äldre kan behovet av att bli hörd och förstådd på det egna modersmålet öka till exempel till följd av en progressiv minnessjukdom eftersom förmågan att kommunicera på finska, som man lärt sig senare, kan försvinna då sjukdomen framskrider. 

Många äldre skulle ha nytta av lättlästa anvisningar och blanketter. Det kan vara svårt att förstå myndighetsspråket och de termer som används inom social- och hälsovårdstjänsterna, även om man annars klarar sig bra i vardagen med sina kunskaper i finska.

Rättigheterna för äldre personer med ett främmande språk som modersmål ska beaktas individuellt

Liksom den äldre befolkningen i övrigt är också äldre personer med ett främmande språk som modersmål en mycket heterogen grupp. Var och en är också inom sin egen kultur en individ med olika bakgrunder och behov, vilket är viktigt att beakta i bemötandet av äldre klienter och patienter. Uppfattningarna om till exempel hälsa, psykisk hälsa och normalt åldrande påverkas förutom av kulturen även av många andra faktorer. Språket och kulturen definierar aldrig i sig en människa och hennes servicebehov.

Enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov samt modersmål och kulturella bakgrund beaktas när socialvård lämnas. Klienten ska också ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten. 

Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter ska patientens modersmål och individuella behov i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet.  

Två kvinnor sitter på golvet i en gymnastiksal och gör gymnastikrörelser med ett glatt leende.
Utgångspunkten för tjänsterna ska alltid vara att möta människan som en individ och utreda servicebehovet individuellt. Foto: Hanna-Kaisa Hämäläinen.

Det kan vara nödvändigt att använda tolk för att en person ska bli förstådd och hörd

Genom att öka antalet yrkesutbildade personer och tolkar som kan den äldre personens språk inom social- och hälsovårdstjänsterna tryggas förutom personens språkliga rättigheter även tillgodoseendet av personens övriga grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter, såsom självbestämmanderätten.

När tjänster tillhandahålls ska tolkning ordnas och en tolk anskaffas i mån av möjlighet, om social- och hälsovårdspersonalen inte behärskar det språk som klienten använder. Bestämmelser om tolkning och att ordna en tolk finns bland annat i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. 

Enligt den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin 2022–2026 förutsätter stödet för klientens och patientens deltagande i skötseln av sitt eget ärende och i beslutsfattande som gäller hen själv att man ser till att det finns tillräcklig tillgång till tolktjänster för personer med ett främmande språk som modersmål. 

Det kan vara nödvändigt och motiverat att använda en tolk även om den äldre personens kunskaper i finska annars räcker till i vardagen. Användningen av en professionell tolk stöder också social- och hälsovårdspersonalens arbete.

Å andra sidan kan det av olika orsaker kännas obekvämt för klienten att använda tolk. Man kan också använda lättläst språk och illustrationer som stöd för kommunikationen.

Källor och mer information om hur äldre personer med ett främmande språk som modersmål beaktas i social- och hälsovårdstjänsterna: