Beaktande av samernas språkliga och kulturella särdrag i social- och hälsovårdst

Kulturen och modersmålet samt tillhörigheten till gemenskapen är viktiga resurser för samerna. Mångsidiga näringar, såsom renskötsel, fiske, jakt, samling och hantverk, hör till den samiska kulturformen. Delaktighet och förtroende är också hörnstenar i samernas välfärd.

Till den samiska kulturen hör att klara sig själv (på nordsamiska ”birgen”). Att söka hjälp utanför gemenskapen kan kännas främmande för en äldre same, och man brukar inte prata om sina egna angelägenheter med utomstående. På grund av historiska trauman samt erfarenheter av diskriminering på grund av språk och kultur inom social- och hälsovården är det bra att reservera tillräckligt med tid för att bygga upp ett förtroende och skapa en kulturellt trygg miljö. 

Personal som behärskar samiska samt stärkandet av den kulturella förståelsen bland personalen är av yttersta vikt när tjänster ordnas för äldre samer. Vid bedömningen av servicebehovet bör man utöver språket även beakta äldre samers behov och seder till följd av deras kultur. 

Det är också särskilt viktigt med individuella möten, eftersom det finns skillnader inom den samiska kulturen. Alla människor är individer och seder och uppfattningar kan variera mellan olika individer. Bestämmelser om klientens självbestämmanderätt, beaktande av språk, kultur och individuella behov samt rätt att få vård av god kvalitet på ett icke-diskriminerande sätt finns till exempel i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

Många kunde också ha nytta av att samiska och lättläst finska används i informationen om social- och hälsovårdstjänster. 

Äldre samer har rätt att bli förstådda på sitt modersmål

Social- och hälsovårdstjänster grundar sig på växelverkan och behovet av kulturell förståelse och möjligheten att uträtta ärenden på modersmålet är särskilt viktiga. De ärenden som behandlas är ofta personliga och svåra att kommunicera, och det är svårt att tala om dem på ett främmande språk. Det är lättare att prata om även svåra saker när man vet att man blir förstådd. 

Behovet av tjänster på samiska är konstant och med åldern ökar ofta hjälpen och servicen. Äldre samer har ofta vant sig vid att använda tjänster på finska, eftersom det inte har funnits någon service på samiska. Äldre personer vill inte heller kräva service på sitt eget språk. Därför är det viktigt att erbjuda tjänster på samiska i enlighet med samiska språklagen utan att klienten särskilt begär det.

Tolkning för att sköta ärenden ska ordnas enligt behov

Det är viktigt att använda en yrkeskunnig och språkkunnig tolk när det inte finns någon anställd som kan samiska och klienten har nytta av tolken. Att uträtta ärenden via tolkning kan dock upplevas som problematiskt. Det samiska samfundet är litet och tolken kan vara bekant för klienten. Detta kan minska viljan att berätta om personliga angelägenheter och dessutom försvåra uppkomsten av en förtroendefull klientrelation. 

Alla känslomässiga frågor eller kulturella normer och värderingar kan inte översättas exakt från ett språk till ett annat. Dessutom är ordlistan inom social- och hälsovården ofta ny och äldre personer känner inte nödvändigtvis till de nyaste termerna. Då kan det hända att man förbiser sådant som är väsentligt för klientrelationen. 

Inom äldreomsorgen betonas behovet av service på det egna språket och kulturell förståelse

I synnerhet inom äldreomsorgen framhävs behovet av service på samiska och för äldre personer att bli förstådda som medlemmar av sin egen kultur. För många äldre samer är finska ett främmande språk och många talar enbart samiska. En person med minnessjukdom som lärt sig finska senare kan glömma bort språket helt och hållet, och då går det endast att kommunicera på det egna modersmålet. En äldre person med minnessjukdom kan också behöva särskilt stöd för att upprätthålla sin egen kulturella identitet. 

Det är ytterst viktigt att beakta språket och kulturen också i servicen för personer med minnessjukdom. Minnestest och diagnostisering av minnessjukdomar är bundna till ett västerländskt tänkesätt, vilket kan försvåra diagnostiseringen. Dessutom sidan kan kommunikationssvårigheter mellan samer som talar och förstår finska dåligt och yrkesutbildade personer som talar finska också felaktigt leda till misstanke om minnessjukdom.

Information om beaktandet av äldre samers särskilda behov i tjänsterna:

• Verktygslådan för det samiska äldrearbetet innehåller samlad praktisk information för yrkesutbildade personer om vad som är bra att beakta i den samiska klientens vård- och omsorgsarbete och hur man för saker som är betydelsefulla för klienten på tal.
• Servicemodellen som specifikt riktar sig till samer presenterar en modell för stöd till äldre samer som bor hemma samt beaktande av det samiska i serviceprocessmodellen för personer med minnessjukdom
• I projektet för strukturreformen inom social- och hälsovården i Lappland skapades kvalitetsrekommendationer för verksamhetssätt på samiska och enligt samekulturen för att förenhetliga servicens kvalitet och genomslagskraft.
• Information om betydelsen av service på det egna språket och om den rättsliga grunden finns också på webbplatsen för Norra Finlands kompetenscentrum inom det sociala området.
• Människorättscentrets utbildningspaket om det samiska ursprungsfolket ger en inblick i samernas historia, kultur och rättigheter.